KONSTig läspromenad

På en fortbildningsdag i Katrineholm blev jag introducerad för “KONSTiga djur”, en vandring genom Katrineholms stadspark där flera av de offentliga konstverken föreställer djur. Förskolegrupper följer kartan och bibliotekarier har hittat sånger, rim och ramsor som anknyter till konstverken. Jag blev inspirerad av detta arbete och min hjärna började genast tänka på vilka offentliga konstverk som finns i Eskilstuna. Under våren 2018 är det tema: “Natt” i Tusen sagors rum på Stadsbiblioteket. Direkt så tänkte jag på konstverket “Drömmar”. Det är skapat av konstnären Annika Oskarsson. Ett kostverk som inbjuder till lek, det är mjukmatta under och det är tillåtet att klättra i konstverket. Sängarna anspelar på sjukhemmet som en gång låg på platsen. Så detta konstverk blev det naturliga målet för vår promenad i Eskilstuna.

Vi i lässatsningen vill att barn och barngrupper ska komma till biblioteken. En KONSTig läspromenad startar på Stadsbiblioteket med konstverket “Myrorna” av Knut-Erik Lindberg. Till alla konstverk finns litterära kopplingar, skönlitteratur, faktatexter och filmklipp. Både nytt och gammalt. Om barnen har med sig en digitalenhet kan de scanna QR-koder i häftet längs promenaden och komma direkt till texter och filmklipp.

IMG_0361[1]

Allt material grundar sig på skolans läroplan Lgr-11, reviderad 2017. Materialet består av ett häfte med karta, kort beskrivning av de offentliga konstverken samt olika textkopplingar. När jag skrev häftet tänkte jag på grundskolans lågstadium, Förskoleklass till åk 3. Promenaden går självklart att anpassa till yngre och äldre barn. Alla barngrupper har olika behov, en del behöver mycket förberedelse innan promenaden och andra blir inspirerade under promenadens gång och vill arbeta vidare efteråt.

IMG_0359[1]

Under arbetets gång kontaktade jag Konstpedagog Synnöve Pohjola Ejdetjärn på Eskilstuna konstmuseum för att samarbeta kring detta projekt. Något som visade sig vara mycket lyckat då Synnöve varit med och arbetat med projektet i Katrineholm. Grupper som vill ha extra information om de offentliga konstverken kan kontakta Synnöve så följer hon med på läspromenaden och berättar mer om konstverken.

IMG_0402[1]

Här ser vi konstverket “Katter” av Ulla och Gustav Kraitz.

Det kändes viktigt att få med gatukonsten på gågatan som är skapad av barn i Eskilstuna. Det var en tävling där barn i Eskilstuna fick rita vad de gör på sin fritid. Flera av bilderna blev plattor i gågatans stenläggning.

Om du är sugen på att gå promenaden finns materialet på Barnavdelningen på Stadsbiblioteket och Eskilstuna Stadsbiblioteks hemsida. Böckerna går självklart att låna!

IMG_0405[1]

Passa på att mata änderna när du passerar dem!

Ylva Lindholm

Advertisements

Summer reading loss? I Eskilstuna kickar vi igång läsningen med Kick-start!

I skolans tidiga år är det många elever som lär sig avkoda, läsa och förbättra sin läsförståelse. När sedan det drygt två månader långa sommarlovet kommer är det många elever som inte läser eller blir lästa för under många långa veckor. Den läsförmåga de byggt upp trappas ner igen. Engelskan har ett bra begrepp för detta: summer reading loss. Läsning är en färskvara, på samma sätt som kondition, och två månader är en lång tid att tappa sin läskondis på.

Med detta i åtanke utformade vi läsprojektet Kick-start. Projektet riktar sig till elever i årskurs 2 och går ut på att de ska överösas med böcker, boktips och inspiration till att läsa. Under höstterminen fanns det plats för 18 klasser att medverka i Kick-start men platserna blev snabbt fyllda och till vårterminen kommer därför 19 nya klasser i årskurs 2 vara med i Kick-start vilket innebär att nästan två tredjedelar av alla elever i årskurs 2 i kommunen kommer ha fått delta i läsprojektet.

Varje klass inledde läsprojektet med att komma till stadsbiblioteket för ett bokprat. Ett bokprat väcker läslust, vilket är den ack så viktiga grunden till att läsningen ska kännas rolig. Efter bokpratet, när eleverna kom tillbaka till sitt klassrum, stod där en låda full med de böcker som de just fått introducerade under bokpratet, med andra ord var det bara för eleverna att sätta igång med läsningen med en gång – det är viktigt att inte tappa bort läslusten!

Terminens första månader lästes det mycket hos de medverkande klasserna. Eleverna fick sedan skriva ner sina favoritböcker från boklådan och detta sammanställdes till en “klassens favoriter-lista” som skickades in till oss. Katarina Genars böcker i serien “Mystiska skolan” vann eller hamnade högt upp på många av klassernas listor över favoritböcker.

Under hösten läste klassen också en högläsningsbok, Katarina Genars En hemlig vän. Till högläsningsboken medföljde en lärarhandledning. Redan under bokpratet på stadsbiblioteket vid terminsstart fick klasserna veta att en lycklig vinnare bland klasserna skulle dras och vinsten var ett författarbesök med ingen mindre än just Katarina Genar. Författarbesöket fungerade som inspiration, läslust och motivation för eleverna och det var häftigt att se vilket driv eleverna fick – de alla ville träffa Katarina Genar!

En klass på Björktorpsskolan lottades fram som vinnare av författarbesöket och i början av december besökte Katarina Genar klassen. Jag önskar att alla någon gång kunde få vara med under ett författarbesök i en klass. Att se läslusten, nyfikenheten och få höra alla kloka frågor som ställs är otroligt inspirerande för alla som på något sätt arbetar med barns läslust.

genar1genar2genar3

Om några veckor kommer nya klasser för ett bokprat, själva startskottet för Kick-start, och eleverna kommer då få veta att det de kan vinna är ett författarbesök av Emma Karinsdotter, som skrivit Lisbet och Sambakungen. Det vi andra vet är att alla elever som känner läslust är vinnare!

/Camilla

Tack för i år!

Här är lite av det som hänt under 2017:

Ca 60 barn och vuxna kom till Lässatsningens Sommarboksfest och fick bland annat träffa författaren Ulf Sindt.

437 barn läste 2-4 böcker under Läslovet och lämnade in Läslovshäftet.

28 skolbibliotek har fått en förstärkning med 115 boktitlar vardera i form av böcker och ljudböcker.

4 förskolor bygger upp förskolebibliotek i samarbete med Lässatsningens bibliotekskonsulenter.

70 förskolor i kommunen har fått 30 böcker för att utöka sitt bestånd av litteratur, samt kommer att under januari 2018 få en läsmöbel.

Välkomsten har fortsatt att få litteratur på svenska och på olika språk.

488 elever från förskoleklass-åk3 har fått bokprat av Lässatsningens bibliotekskonsulenter.

59 st åk3:or har fått ett författarbesök.

136 förskolebarn har fått sagostund på stadsbiblioteket i Lässatsningens regi.

394 barn i förskoleklass har besökt biblioteket och deltagit i Lässatsningens Bokskola.

1 310 barn i förskolklass har fått boken Bojan och brandbilen i samband med besök av personal från Räddningstjänsten.

430 personal från förskolan och skolan har deltagit i workshops och föreläsningar kring läsning.

… och mycket mer!

Vi i Lästeamet är glada och stolta över vårt arbete 2017!

Vi önskar Alla

En God Jul och Ett Gott Nytt År! 

Bild

Lästeamets boktips, från vänster: Linda Henriksson tipsar om Trolltider av Maria Gripe, Helena Nilsson tipsar om Tio vilda hästar firar jul av Grethe Rottböll och Lisen Adbåge, Ylva Lindholm tipsar om Spöksången av Katarina Genar och Camila Lord tipsar om Lisbet och sambakungen av Emma Karinsdotter.

 

Höstens arbete med våra förskolebibliotek

Under hösten har mycket av vårt arbete med förskolebiblioteken handlat om inköp. Dels har vi köpt in möbler till förskolornas bibliotek, utifrån önskemål från personalen på förskolan, dels har vi köpt in massor av böcker. Eftersom det är viktigt att hela förskolan ska känna att detta är deras bibliotek så köper vi in allt från småbarnsböcker till kapitelböcker, skönlitteratur och faktaböcker. Vi satsar också mycket på inköp av böcker på andra språk än svenska. Förskolorna har angett till oss vilka språk som finns representerade på förskolan och vi försöker köpa in böcker på dessa språk så långt det är möjligt. Vi vill såklart att alla språk som finns på förskolan också ska synas i bokbeståndet på förskolebiblioteket.

Nu är mycket av möblerna på plats på våra förskolor och böckerna trillar in i strid ström. Invigningar av våra förskolebibliotek planeras till början av nästa år.

Parallellt med detta praktiska arbete går också kontaktpersonerna för förskolebiblioteken en studiecirkel som vi i lässatsningen leder utifrån Agneta Edwards bok ”Bilderbokens mångfald och möjligheter”. Där diskuterar vi bland annat hur man lägger upp en lässtund och hur man väljer sina böcker. Vi läser bilderböcker som kan kännas extra utmanande och diskuterar hur man på bästa sätt använder dessa i barngrupp.

Flera avdelningar på förskolebiblioteken har besökt Eskilstuna stadsbibliotek med sina barngrupper och fått en visning och sagostund. En del i vårt syfte med förskolebiblioteken är nämligen också att knyta förskolan och folkbiblioteket närmare varandra. Kontaktpersonerna presenterar också löpande arbetet med förskolebiblioteket för sina kollegor, allt för att få hela förskolan med i arbetet. Vi brukar prata om att förskolebiblioteket är något som ska synas i verksamheten och verksamheten ska synas i förskolebibliotek.

Vi återkommer här på bloggen med mer uppdateringar när invigningarna är igång. Hör gärna av er om ni undrar över något!

/Linda

 

Internationella barnboksveckan 2017

Internationella biblioteket arrangerar varje år en barnboksvecka under vecka 46, då de bjuder in författare från hela världen till Sverige. Internationella biblioteket började med detta 2004 och sedan starten har 60 författare från 42 länder deltagit. Syftet med barnboksveckan är trefaldigt:
• att stimulera barn och ungdomar med annat modersmål än svenska till ökad läsning
och eget skrivande
• att öka kunskapen bland svenska bibliotekarier och författare om barn- och ungdomslitteratur
i de valda länderna
• att låta de inbjudna författarna träffa sina svenska författarkollegor och lära sig mer om den
svenska barn- och ungdomslitteraturen

Under veckan träffar författarna barn och ungdomar med andra modersmål än svenska i skolor eller på bibliotek. Författarna stannar inte bara i Stockholm utan gör också framträdanden på andra håll i Sverige. Förutom barnen möter de föräldrar, svenska kollegor, bibliotekarier och modersmålslärare. (https://biblioteket.stockholm.se/kalender/l%C3%A4supplevelser-fr%C3%A5n-hela-v%C3%A4rlden-internationella-bibliotekets-barnboksvecka)

I år bjöds Barbara Gawryluk från Polen, André Neves från Brasilien och Cheewan Wisasa (Chīwan Wisāsa) från Thailand till Sverige. Eskilstuna kommuns Lässatsning kunde i samarbete med Eskilstuna Interkulturella enhets två modersmålslärare Kazimiera Jakacka-Mikulska modersmålslärare i polska och Kanya Scott modersmålslärare i thailändska bjuda in Barbara Gawryluk och Cheewan Wisasa till Eskilstuna.

Under torsdagen, den 16 november besökt Barbara Gawryluk Eskilstuna. Med polska modersmålsläraren Kazimiera Jakacka-Mikulska hjälp kom ett 40-tal polsktalande, både barn och vuxna, och lyssnade till Barbara när hon berättade om sina böcker. Barbara skriver bland annat berättelser där djur har huvudrollen. Som i boken om hunden Dżok, en alldeles B1extraordinär hund som i en av böckerna hjälper två pojkar att lära sig läsa och räddar ett hus från att brinna ner. Men hon skriver också lite alvarliga böcker som bland annat tar upp krig och flykt ur barnperspektiv. Eller som i boken Zuzanka z pistacjowego domu där vi får ta del av åttaåriga Zuzankas berättelse som efter sina föräldrars skilsmässa försöker hitta sin plats i den nya tillvaron. Barbar Gawryluk arbetar även som journalist och har ett litterärt radioprogram för barn och unga. Barbara översätter en hel del svenska barnböcker till polska. Bland annat har hon översatt Martin Widmark och Helen Wills böcker LasseMajas detektivbyrå.


På fredagen den 17 november kom Cheewan Wisasa till Eskilstuna. Cheewan är en av Thailands i dag ledande berättare, barnboksförfattare och illustratör. Han har skrivit och illustrerat en mängd böcker. Och även denna kväll, mycket tack vare modersmålsläraren Kanya Scott, kom det många barn och vuxna för att lyssna på och få träffa Cheewan.

Cheewan började med att visa bilder och berätta om sin figur, gåsen ʿĪlēngkhēngkhōng. HanW1 visade illustrationer på ʿĪlēngkhēngkhōng tillsammans med olika svenska saker, som till exempel när han rider på en dalarhäst, möter en svensk älg och Tors hammare, med flera, samtidigt som han berättade om gåsens möte med alla dessa svenska saker. Mycket uppskattat och många skratt lockade berättelsen och bilderna fram.


Cheewan visade också hur man kan lära sig det thailändska alfabetet genom sin bok Thai Alphabetsarus. Där till exempel dinosauriernas huvuden formar ett av de thailändska skrivtecknen. Ett mycket pedagogsikt sätt att lära sig mer om de thailändska tecknen. Det här var två fantastiska författarbesök. Vi i Lässatsningen är så glada över att så många barn och vuxna var intresserade och kom! Stort tack till Kazimiera Jakacka-Mikulska modersmålslärare i polska och Kanya Scott modersmålslärare i thailändska som lyckades sprida informationen om författarbesöken så att de kom så många!


Tilläggas ska att de barn och ungdomar som var med och lyssna även fick böcker av författarna som den polska och thailändska föreningen generöst skänkt för detta tillfälle!

Till sist, en reflektion: Under två kvällar i 1,5 timme lyssnade jag på språk jag absolut inte förstår. Publiken hade en fin gemenskap, författarna pratade om intressanta och roliga saker, det märktes på publikens reaktioner. Men själv ingick jag inte riktigt i den där speciella gemenskapen, jag förstod inte riktigt vad det intressanta innehöll (även om jag hade personer som då och då viskade till mig vad som sades). Och även om jag skrattade när alla andra skrattade förstod jag inte riktigt vad det var jag skrattade åt. Och jag funderar, hur många barn och ungdomar upplever inte detta när de kommer ny till ett land med ett språk de inte förstår? En nyttig erfarenhet och känsla som alla som arbetar med barn från andra länder borde uppleva.

//Helena, bibliotekskonsulent och teamledare för Eskilstuna kommuns Lässatsning

 

Astrid Lindgren konferensen 2017

Konferensen ägde rum på 14 november, på dagen 110 år sedan Astrid födelse. Det var dessutom Emils namnsdag. Konferencier för dagen var Maria Lassén-Seger, på sin klingande finlandssvenska var hon en bra guide. Det var ingen lätt uppgift att hålla ihop det breda temat: Läsning, Tänkande och Medborgarskap.

Inledningstalare var David Lagercrantz. Det blir nästan komiskt när han som är uppväxt i finkulturens högborg berättar om sina första möten med Zlatan. Då Zlatan beskriver hur det var att komma hem från skolan och kika in i ett tomt kylskåp. Ibland kunde det finnas några öl. Deras gemensamma bok har fått många som aldrig läst en bok att börja göra det. David beskriver det som det största i hans författargärning. Han gjorde bra kopplingar till Astrid. Särskilt målande var svärtan i beskrivningen från hennes krigsdagböcker där hon sitter i ett regnigt Furusund sommaren 1944. Sture kommer ut till henne och berättar att han älskar en annan.

Ola Rosling arbetar vidare i sin fars, Hans Roslings, fotspår. Gapminder ger oss en faktabaserad världssyn. Ola gjorde klockrena kopplingar mellan Astrid Lindgren-figurerna och statistiska data om vår omvärld från 1800-talet till nutid. Statistiken blev levande och vi vanliga döingar kunde med lätthet hänga med.

Därefter blev det en nyp-mig i armen stund när Ann-Helén Laestadius högläste om Madickens julbesök hos familjen Nilsson. Ann-Heléns favorit som barn var just Madicken. Som barn fick Ann-Helén hjälp av skolbibliotekarien att hitta böcker att läsa- Hon plöjde Ann på Grönkulla, Kulla-Gulla mfl. Men Kitty-böckerna hade bibliotekarien inlåst i ett rum de fick barnen inte läsa. I Astrid Lindgrens-böcker kunde Ann-Helén alltid identifiera sig.

Milad pratar i 180 om sitt hektiska liv där han ska hinna med allt innan han fyller 30. Han är statsvetare, jurist och föreläsare.Milad kan skoja om sitt goda självförtroende. Skolvisionär är något Milad också har på sin meritlista Hösten 2016 stod hans skola klar i Kista så klart 3 år före hans 30 årsdag. Alla elever som började på skolan fick ett personligt hembesök av Milad. Då han pratade med familjen och eleven om vad de förväntade sig av att börja på hans skola. Jag gillar Milads slutcitat: “Lika barn leka bäst. Olika barn hittar på de bästa lekarna”!

Efter denna starka inledning blev det fikapaus. Programmet dalade lite före lunch när Anton Landehag från Ungdomsbarrometern visade statistik om ungdomars åsikter. I fyra år har Tomas Alfredsson och konstnären Jesper Waldesten arbetat på en nytolkning av Bröderna Lejonhjärta. Det var hög igenkänningsfaktor när Tomas beskriver hur man som vuxen ska högläsa Bröderna Lejonhjärta för ett barn och man börjar gråta redan på första sidan. Deras samarbete har börjat från noll med Astrids text. Jesper skapar grafiska bilder, med hjälp av Sivs trycks bilderna som koppartryck. Projektet har stött på många hinder, nu blir det iallafall en bok och Jespers bilder kommer att ställas ut i en konstutställning i vår på Kulturhuset. Själv har jag svårt att ta till mig dessa bilder, det känns bara svårt och svart. De lämnar inget utrymme för den värme och kärlek som jag ser i boken. de ser berättelsen som Skorpans feberdrömmar. Konferencier,Maria sammanfattar bra och menar att vi människor har ett omättlig behov av berättelser.

Eftermiddagen inleddes av Philip Pullman som pratade om “Vart är berättandet på väg?” Han gav ett historiskt perspektiv från de första muntliga berättarna och de första nedteckningarna på lertavlor och fram till nutid. Armita Golkar är psykologiforskare och gav kognitiva nycklar till hur läsning aktiverar och omformar hjärnan. Mycket intressant berättat. Armitar står för ett av dagens visdomsord: “Skönlitteratur är hjärnans fria lek”.

Lena Andersson beundrar hur Emil kämpar på med Alfred i snöstormen. Med sin torra humor berättar hon också om när Karlsson visar sina tavlor för Lillebror. – Här har jag ritat kaniner. Lillebror tycker att det ser ut som en räv. Åh, säger Karlsson, kaninerna är ju i rävens mage. “Läs sakta med lev fort”, sammanfattar Lenas anförande.

Elisabeth Åsbrink har gjort en nyäsning av Mio min Mio. Bo Vilhelm Olsson längtar efter Fader konungen precis som Elisabeth själv längtade efter sin far. Litteraturens kraft sätter ord på vår egen längtan.

Avslutningsvis är det ett samtal mellan Maria Lassén-Seger, Ann-Marie Körling, Kattis Hoflin, Ann Sköld och Annika Lindgren. Ann-Marie menar att det är viktigt att inte väja för barns tankar. Astrid var en sån som inte väjde. När Ann-Marie förlorade sin pappa i åk 1 fann hon styrka i Pippi. Klarar Pippi sig utan pappa så kan jag också klara det. Kattis sammanfattar bra genom att säga att vi som är här idag är redan frälsta. Det blir som att slå in öppna dörrar. I sitt arbete funderar hon mycket på hur hon kan få beslutsfattare och de med makt att förstå. Dessa tankar tar jag med mig. Vi måste ständigt prata om varför läsning är så viktigt.

Dagen avrundas med mingel i Studion där det prestigefyllda Astrid Lindgren-priset delas ut. I år får Jenny Jägerfeld priset!

Våra reflektioner från Bokmässan 2017

I det här inlägget kommer vi i Lästeamet (Ylva, Helena, Camilla och Linda) lyfta fram några av de seminarier och möten som vi tycker var extra intressanta under årets Bokmässa.

Ylvas reflektioner:

Ny Läsambassadör

ylva bokmässan1

Fredagen den 29/9 avtackades Ann-Marie Körling, hon har varit en inspirerande Läsambassadör de senaste två åren. Det syntes att Ann-Marie blev rörd av de fina orden som sades om henne! Kulturminister Alice Bah Kuhnke pratade om sitt brinnande intresse för läsning och böcker. Hon är noga med att hinna högläsa för sina egna barn. Det Alice gör för att återhämta sig från sitt tuffa arbete är att stänga in sig och bara läsa böcker. Alice hade gjort ett medvetet klädval för dagen. Texten på hennes tröja löd: ”Silence is not golden”. Slutligen hade då ögonblicket kommit när den nya läsambassadören skulle tillkännages:

– Vår nya läsambassadör är Johan Anderblad! Han är bla känd från barnprogrammet Bolibompa. Johan har skrivit barnböcker om Bojan. Det Johan främst kommer att göra som läsambassadör är att använda sina media filmen och bla finnas på Youtube.  Här pratar Johan om hur han kommer nå ut som läsambassadör under de kommande två åren.

Att skriva för högläsning

ylva bokmässan 2

Ett av seminarierna 1/10, där möttes författarna Martin Widmark och Emma Karinsdotter. Både Martin och Emma skriver för en äldre och yngre läsare samtidigt och de försöker få båda att ha roligt tillsammans. Hur påverkar det faktum att texten ska läsas högt själva tillkomsten av texten? Emma menar att hon har många ljudlikande ord i sina texter. Om göken gal nio gånger så står det: ko-ko, ko-ko, ko-ko, ko-ko, ko-ko, ko-ko, ko-ko, ko-ko, ko-ko. Detta blev väldigt effektfullt när Emma läste högt ur sin bok: ” Lisbet och Sambakungen”. Den lanseras som ”en normkreativ högläsningspärla för 2010-talet”. Martin menade att ”Lisbet och Sambakungen” är en modern ”Loranga, Mazarin och Dartanjang”.

Martin pratade även om sin bilderbok ”Huset som vaknade”. Där har Emilia Dziubak illustrerat. Bilderna kompletterar texten med är även så starka att de står för sig själva. Det finns mycket att samtala om dessa bilder. Martin skrev boken när han var ledsen över att hans son flyttat hemifrån. Vi får tänka oss Martin ca 20 år framåt i tiden. När Martin skriver en bilderbok känner han att han kan ta upp svårare ämnen. Då vet han att boken kommer att högläsas av en vuxen. Barnet kommer att ha någon att samtala om text och bild med. I en LasseMaja-bok lämnas barnet oftast själv i sin läsning och då skriver inte Martin om lika tunga ämnen som han kan göra i en bilderbok. Martin brinner för högläsning och läste ett stycke högt ur boken.
Både ”Lisbet och Sambakungen” och ”Huset som vaknade” är bra boktips för dig som gillar att högläsa!

Helenas reflektioner:

Så här väcker du barns läslust

helenas 1

”Så här väcker du barns läslust”, ett samtal mellan Martin Widmark, Helena Bross och Johan Unenge. Alla tre brinner otroligt mycket för läsning. De diskuterade olika sätt för att få fler barn att läsa. Helena Bross poängterade att det även är mycket viktigt att de barn som har svårt för läsning skall erbjudas ljudböcker. Martin Widmark och Johan Unenge pratade om att man skulle kunna satsa på en ”PB” på skolorna, alltså en ”Personlig Bibliotekarie” där elever kan fylla i en lapp med sina intressen och dylikt, lämna till sin skolbibliotekarie så kan hen plocka ihop böcker som passar för just den eleven. Bra idé tycker jag!

Mats Strandberg och Sofia Falkenhem

helenas 2

Samtal med Mats Strandberg och Sofia Falkenhem pratade om böckerna ”Monstret i natten” som Mats skrivit och Sofia illustrerat. De berättade väldigt varmt om de tre böckerna och hur roligt de tyckte det var att skriva böckerna ihop, att de kompletterade varandra. Vidare berättade de också att de har ett nytt projekt på gång men ville inte berätta så mycket om det. Vi väntar med spänning för att se vad de båda kommer att komma med för böcker härnäst!

Camillas reflektioner:

Jämförelse mellan svenska och finska elevers läsning

bokmässan camilla1

Under ett seminarium diskuterade författarna Martin Widmark och Katarina von Numers-Ekman (även fd. finlandssvensk läsambassadör) tillsammans med representanter från svenska och finska Skolverket skillnaderna mellan svenska och finska elevers läsning och PISA-resultat. En skillnad som lyftes fram var att det i Finland finns en stark läskultur, “man läser tills ögonen inte klarar av att läsa längre, då börjar man lyssna på ljudbok i stället” sades det. Tidiga stödinsatser till lässvaga elever nämndes också som en viktig aspekt.

Hur synliggörs skolbibliotekens pedagogiska roll?

bokmässan camilla2

Under ett annat seminarium diskuterades skolbibliotekets pedagogiska roll och att kunskapen om vilken skillnad en utbildad skolbibliotekarie kan göra är relativt låg. I Malmö har man testat att redan under lärarutbildningen påvisa hur viktigt det är att använda skolbibliotekarien som en pedagogisk resurs i klassrummet – med gott resultat.

Lindas reflektioner:

Bilderboken i förskolan

bokmassan2 linda

Ett seminarium med många stora namn inom bilderboksvärlden, författarna Per Gustavsson och Jujja Wieslander och litteraturpedagogen Agneta Edwards och förskoleläraren Mahroo Khousravi.
Seminariet inleddes med frågan vad som är det bästa med bilderboken och Jujja Wieslander svar var underbart –”Det medföljer oftast en vuxen.”

Mahroo arbetar på en förskola i Mölndal som arbetar mycket med flerspråkighet, de utgår från att flerspråkighet är en tillgång för både individen och samhället -för alla. Hon har skrivit boken ”Flerspråkighet – alla barn, alla språk, alla dagar!” Istället för att låsa sig vid att man måste ha många böcker på många olika språk (vilket ibland kan vara svårt för en förskola att få tag på) så pratar/läser de böckerna på olika språk fast boken är på exempelvis svenska. Det kräver språkkunskaper bland personalen men Mahroo menar att man också kan ta hjälp av barnen som har språkkunskaperna.

En annan sak som alla i seminariet var överrens om var att böcker ska finnas överallt på förskolan, i hallen, vid matbordet, vid pottan, i lekrummet och utomhus.

Normer som utmanas

Ett samtal om normer i barnböcker med Per Gustavsson, Emma Karinsdotter och Lisa Bjärbo. De diskuterade bland annat att vi kanske inte når de vi helst vill nå genom att benämna vissa böcker som normkreativa.

En fin och viktig slutsats var – världen blir så mycket större om vi låter alla olika världar rymmas, om vi alla får plats och möjligheten att synas.
Emma Karinsdotter kom nyligen ut med boken Lisbet och Sambakungen som jag efter detta seminarium verkligen blev sugen på att läsa, det verkar vara en riktigt härlig högläsningsbok.

/Lästeamet