Internationella barnboksveckan 2017

Internationella biblioteket arrangerar varje år en barnboksvecka under vecka 46, då de bjuder in författare från hela världen till Sverige. Internationella biblioteket började med detta 2004 och sedan starten har 60 författare från 42 länder deltagit. Syftet med barnboksveckan är trefaldigt:
• att stimulera barn och ungdomar med annat modersmål än svenska till ökad läsning
och eget skrivande
• att öka kunskapen bland svenska bibliotekarier och författare om barn- och ungdomslitteratur
i de valda länderna
• att låta de inbjudna författarna träffa sina svenska författarkollegor och lära sig mer om den
svenska barn- och ungdomslitteraturen

Under veckan träffar författarna barn och ungdomar med andra modersmål än svenska i skolor eller på bibliotek. Författarna stannar inte bara i Stockholm utan gör också framträdanden på andra håll i Sverige. Förutom barnen möter de föräldrar, svenska kollegor, bibliotekarier och modersmålslärare. (https://biblioteket.stockholm.se/kalender/l%C3%A4supplevelser-fr%C3%A5n-hela-v%C3%A4rlden-internationella-bibliotekets-barnboksvecka)

I år bjöds Barbara Gawryluk från Polen, André Neves från Brasilien och Cheewan Wisasa (Chīwan Wisāsa) från Thailand till Sverige. Eskilstuna kommuns Lässatsning kunde i samarbete med Eskilstuna Interkulturella enhets två modersmålslärare Kazimiera Jakacka-Mikulska modersmålslärare i polska och Kanya Scott modersmålslärare i thailändska bjuda in Barbara Gawryluk och Cheewan Wisasa till Eskilstuna.

Under torsdagen, den 16 november besökt Barbara Gawryluk Eskilstuna. Med polska modersmålsläraren Kazimiera Jakacka-Mikulska hjälp kom ett 40-tal polsktalande, både barn och vuxna, och lyssnade till Barbara när hon berättade om sina böcker. Barbara skriver bland annat berättelser där djur har huvudrollen. Som i boken om hunden Dżok, en alldeles B1extraordinär hund som i en av böckerna hjälper två pojkar att lära sig läsa och räddar ett hus från att brinna ner. Men hon skriver också lite alvarliga böcker som bland annat tar upp krig och flykt ur barnperspektiv. Eller som i boken Zuzanka z pistacjowego domu där vi får ta del av åttaåriga Zuzankas berättelse som efter sina föräldrars skilsmässa försöker hitta sin plats i den nya tillvaron. Barbar Gawryluk arbetar även som journalist och har ett litterärt radioprogram för barn och unga. Barbara översätter en hel del svenska barnböcker till polska. Bland annat har hon översatt Martin Widmark och Helen Wills böcker LasseMajas detektivbyrå.


På fredagen den 17 november kom Cheewan Wisasa till Eskilstuna. Cheewan är en av Thailands i dag ledande berättare, barnboksförfattare och illustratör. Han har skrivit och illustrerat en mängd böcker. Och även denna kväll, mycket tack vare modersmålsläraren Kanya Scott, kom det många barn och vuxna för att lyssna på och få träffa Cheewan.

Cheewan började med att visa bilder och berätta om sin figur, gåsen ʿĪlēngkhēngkhōng. HanW1 visade illustrationer på ʿĪlēngkhēngkhōng tillsammans med olika svenska saker, som till exempel när han rider på en dalarhäst, möter en svensk älg och Tors hammare, med flera, samtidigt som han berättade om gåsens möte med alla dessa svenska saker. Mycket uppskattat och många skratt lockade berättelsen och bilderna fram.


Cheewan visade också hur man kan lära sig det thailändska alfabetet genom sin bok Thai Alphabetsarus. Där till exempel dinosauriernas huvuden formar ett av de thailändska skrivtecknen. Ett mycket pedagogsikt sätt att lära sig mer om de thailändska tecknen. Det här var två fantastiska författarbesök. Vi i Lässatsningen är så glada över att så många barn och vuxna var intresserade och kom! Stort tack till Kazimiera Jakacka-Mikulska modersmålslärare i polska och Kanya Scott modersmålslärare i thailändska som lyckades sprida informationen om författarbesöken så att de kom så många!


Tilläggas ska att de barn och ungdomar som var med och lyssna även fick böcker av författarna som den polska och thailändska föreningen generöst skänkt för detta tillfälle!

Till sist, en reflektion: Under två kvällar i 1,5 timme lyssnade jag på språk jag absolut inte förstår. Publiken hade en fin gemenskap, författarna pratade om intressanta och roliga saker, det märktes på publikens reaktioner. Men själv ingick jag inte riktigt i den där speciella gemenskapen, jag förstod inte riktigt vad det intressanta innehöll (även om jag hade personer som då och då viskade till mig vad som sades). Och även om jag skrattade när alla andra skrattade förstod jag inte riktigt vad det var jag skrattade åt. Och jag funderar, hur många barn och ungdomar upplever inte detta när de kommer ny till ett land med ett språk de inte förstår? En nyttig erfarenhet och känsla som alla som arbetar med barn från andra länder borde uppleva.

//Helena, bibliotekskonsulent och teamledare för Eskilstuna kommuns Lässatsning

 

Advertisements

Astrid Lindgren konferensen 2017

Konferensen ägde rum på 14 november, på dagen 110 år sedan Astrid födelse. Det var dessutom Emils namnsdag. Konferencier för dagen var Maria Lassén-Seger, på sin klingande finlandssvenska var hon en bra guide. Det var ingen lätt uppgift att hålla ihop det breda temat: Läsning, Tänkande och Medborgarskap.

Inledningstalare var David Lagercrantz. Det blir nästan komiskt när han som är uppväxt i finkulturens högborg berättar om sina första möten med Zlatan. Då Zlatan beskriver hur det var att komma hem från skolan och kika in i ett tomt kylskåp. Ibland kunde det finnas några öl. Deras gemensamma bok har fått många som aldrig läst en bok att börja göra det. David beskriver det som det största i hans författargärning. Han gjorde bra kopplingar till Astrid. Särskilt målande var svärtan i beskrivningen från hennes krigsdagböcker där hon sitter i ett regnigt Furusund sommaren 1944. Sture kommer ut till henne och berättar att han älskar en annan.

Ola Rosling arbetar vidare i sin fars, Hans Roslings, fotspår. Gapminder ger oss en faktabaserad världssyn. Ola gjorde klockrena kopplingar mellan Astrid Lindgren-figurerna och statistiska data om vår omvärld från 1800-talet till nutid. Statistiken blev levande och vi vanliga döingar kunde med lätthet hänga med.

Därefter blev det en nyp-mig i armen stund när Ann-Helén Laestadius högläste om Madickens julbesök hos familjen Nilsson. Ann-Heléns favorit som barn var just Madicken. Som barn fick Ann-Helén hjälp av skolbibliotekarien att hitta böcker att läsa- Hon plöjde Ann på Grönkulla, Kulla-Gulla mfl. Men Kitty-böckerna hade bibliotekarien inlåst i ett rum de fick barnen inte läsa. I Astrid Lindgrens-böcker kunde Ann-Helén alltid identifiera sig.

Milad pratar i 180 om sitt hektiska liv där han ska hinna med allt innan han fyller 30. Han är statsvetare, jurist och föreläsare.Milad kan skoja om sitt goda självförtroende. Skolvisionär är något Milad också har på sin meritlista Hösten 2016 stod hans skola klar i Kista så klart 3 år före hans 30 årsdag. Alla elever som började på skolan fick ett personligt hembesök av Milad. Då han pratade med familjen och eleven om vad de förväntade sig av att börja på hans skola. Jag gillar Milads slutcitat: “Lika barn leka bäst. Olika barn hittar på de bästa lekarna”!

Efter denna starka inledning blev det fikapaus. Programmet dalade lite före lunch när Anton Landehag från Ungdomsbarrometern visade statistik om ungdomars åsikter. I fyra år har Tomas Alfredsson och konstnären Jesper Waldesten arbetat på en nytolkning av Bröderna Lejonhjärta. Det var hög igenkänningsfaktor när Tomas beskriver hur man som vuxen ska högläsa Bröderna Lejonhjärta för ett barn och man börjar gråta redan på första sidan. Deras samarbete har börjat från noll med Astrids text. Jesper skapar grafiska bilder, med hjälp av Sivs trycks bilderna som koppartryck. Projektet har stött på många hinder, nu blir det iallafall en bok och Jespers bilder kommer att ställas ut i en konstutställning i vår på Kulturhuset. Själv har jag svårt att ta till mig dessa bilder, det känns bara svårt och svart. De lämnar inget utrymme för den värme och kärlek som jag ser i boken. de ser berättelsen som Skorpans feberdrömmar. Konferencier,Maria sammanfattar bra och menar att vi människor har ett omättlig behov av berättelser.

Eftermiddagen inleddes av Philip Pullman som pratade om “Vart är berättandet på väg?” Han gav ett historiskt perspektiv från de första muntliga berättarna och de första nedteckningarna på lertavlor och fram till nutid. Armita Golkar är psykologiforskare och gav kognitiva nycklar till hur läsning aktiverar och omformar hjärnan. Mycket intressant berättat. Armitar står för ett av dagens visdomsord: “Skönlitteratur är hjärnans fria lek”.

Lena Andersson beundrar hur Emil kämpar på med Alfred i snöstormen. Med sin torra humor berättar hon också om när Karlsson visar sina tavlor för Lillebror. – Här har jag ritat kaniner. Lillebror tycker att det ser ut som en räv. Åh, säger Karlsson, kaninerna är ju i rävens mage. “Läs sakta med lev fort”, sammanfattar Lenas anförande.

Elisabeth Åsbrink har gjort en nyäsning av Mio min Mio. Bo Vilhelm Olsson längtar efter Fader konungen precis som Elisabeth själv längtade efter sin far. Litteraturens kraft sätter ord på vår egen längtan.

Avslutningsvis är det ett samtal mellan Maria Lassén-Seger, Ann-Marie Körling, Kattis Hoflin, Ann Sköld och Annika Lindgren. Ann-Marie menar att det är viktigt att inte väja för barns tankar. Astrid var en sån som inte väjde. När Ann-Marie förlorade sin pappa i åk 1 fann hon styrka i Pippi. Klarar Pippi sig utan pappa så kan jag också klara det. Kattis sammanfattar bra genom att säga att vi som är här idag är redan frälsta. Det blir som att slå in öppna dörrar. I sitt arbete funderar hon mycket på hur hon kan få beslutsfattare och de med makt att förstå. Dessa tankar tar jag med mig. Vi måste ständigt prata om varför läsning är så viktigt.

Dagen avrundas med mingel i Studion där det prestigefyllda Astrid Lindgren-priset delas ut. I år får Jenny Jägerfeld priset!

Våra reflektioner från Bokmässan 2017

I det här inlägget kommer vi i Lästeamet (Ylva, Helena, Camilla och Linda) lyfta fram några av de seminarier och möten som vi tycker var extra intressanta under årets Bokmässa.

Ylvas reflektioner:

Ny Läsambassadör

ylva bokmässan1

Fredagen den 29/9 avtackades Ann-Marie Körling, hon har varit en inspirerande Läsambassadör de senaste två åren. Det syntes att Ann-Marie blev rörd av de fina orden som sades om henne! Kulturminister Alice Bah Kuhnke pratade om sitt brinnande intresse för läsning och böcker. Hon är noga med att hinna högläsa för sina egna barn. Det Alice gör för att återhämta sig från sitt tuffa arbete är att stänga in sig och bara läsa böcker. Alice hade gjort ett medvetet klädval för dagen. Texten på hennes tröja löd: ”Silence is not golden”. Slutligen hade då ögonblicket kommit när den nya läsambassadören skulle tillkännages:

– Vår nya läsambassadör är Johan Anderblad! Han är bla känd från barnprogrammet Bolibompa. Johan har skrivit barnböcker om Bojan. Det Johan främst kommer att göra som läsambassadör är att använda sina media filmen och bla finnas på Youtube.  Här pratar Johan om hur han kommer nå ut som läsambassadör under de kommande två åren.

Att skriva för högläsning

ylva bokmässan 2

Ett av seminarierna 1/10, där möttes författarna Martin Widmark och Emma Karinsdotter. Både Martin och Emma skriver för en äldre och yngre läsare samtidigt och de försöker få båda att ha roligt tillsammans. Hur påverkar det faktum att texten ska läsas högt själva tillkomsten av texten? Emma menar att hon har många ljudlikande ord i sina texter. Om göken gal nio gånger så står det: ko-ko, ko-ko, ko-ko, ko-ko, ko-ko, ko-ko, ko-ko, ko-ko, ko-ko. Detta blev väldigt effektfullt när Emma läste högt ur sin bok: ” Lisbet och Sambakungen”. Den lanseras som ”en normkreativ högläsningspärla för 2010-talet”. Martin menade att ”Lisbet och Sambakungen” är en modern ”Loranga, Mazarin och Dartanjang”.

Martin pratade även om sin bilderbok ”Huset som vaknade”. Där har Emilia Dziubak illustrerat. Bilderna kompletterar texten med är även så starka att de står för sig själva. Det finns mycket att samtala om dessa bilder. Martin skrev boken när han var ledsen över att hans son flyttat hemifrån. Vi får tänka oss Martin ca 20 år framåt i tiden. När Martin skriver en bilderbok känner han att han kan ta upp svårare ämnen. Då vet han att boken kommer att högläsas av en vuxen. Barnet kommer att ha någon att samtala om text och bild med. I en LasseMaja-bok lämnas barnet oftast själv i sin läsning och då skriver inte Martin om lika tunga ämnen som han kan göra i en bilderbok. Martin brinner för högläsning och läste ett stycke högt ur boken.
Både ”Lisbet och Sambakungen” och ”Huset som vaknade” är bra boktips för dig som gillar att högläsa!

Helenas reflektioner:

Så här väcker du barns läslust

helenas 1

”Så här väcker du barns läslust”, ett samtal mellan Martin Widmark, Helena Bross och Johan Unenge. Alla tre brinner otroligt mycket för läsning. De diskuterade olika sätt för att få fler barn att läsa. Helena Bross poängterade att det även är mycket viktigt att de barn som har svårt för läsning skall erbjudas ljudböcker. Martin Widmark och Johan Unenge pratade om att man skulle kunna satsa på en ”PB” på skolorna, alltså en ”Personlig Bibliotekarie” där elever kan fylla i en lapp med sina intressen och dylikt, lämna till sin skolbibliotekarie så kan hen plocka ihop böcker som passar för just den eleven. Bra idé tycker jag!

Mats Strandberg och Sofia Falkenhem

helenas 2

Samtal med Mats Strandberg och Sofia Falkenhem pratade om böckerna ”Monstret i natten” som Mats skrivit och Sofia illustrerat. De berättade väldigt varmt om de tre böckerna och hur roligt de tyckte det var att skriva böckerna ihop, att de kompletterade varandra. Vidare berättade de också att de har ett nytt projekt på gång men ville inte berätta så mycket om det. Vi väntar med spänning för att se vad de båda kommer att komma med för böcker härnäst!

Camillas reflektioner:

Jämförelse mellan svenska och finska elevers läsning

bokmässan camilla1

Under ett seminarium diskuterade författarna Martin Widmark och Katarina von Numers-Ekman (även fd. finlandssvensk läsambassadör) tillsammans med representanter från svenska och finska Skolverket skillnaderna mellan svenska och finska elevers läsning och PISA-resultat. En skillnad som lyftes fram var att det i Finland finns en stark läskultur, “man läser tills ögonen inte klarar av att läsa längre, då börjar man lyssna på ljudbok i stället” sades det. Tidiga stödinsatser till lässvaga elever nämndes också som en viktig aspekt.

Hur synliggörs skolbibliotekens pedagogiska roll?

bokmässan camilla2

Under ett annat seminarium diskuterades skolbibliotekets pedagogiska roll och att kunskapen om vilken skillnad en utbildad skolbibliotekarie kan göra är relativt låg. I Malmö har man testat att redan under lärarutbildningen påvisa hur viktigt det är att använda skolbibliotekarien som en pedagogisk resurs i klassrummet – med gott resultat.

Lindas reflektioner:

Bilderboken i förskolan

bokmassan2 linda

Ett seminarium med många stora namn inom bilderboksvärlden, författarna Per Gustavsson och Jujja Wieslander och litteraturpedagogen Agneta Edwards och förskoleläraren Mahroo Khousravi.
Seminariet inleddes med frågan vad som är det bästa med bilderboken och Jujja Wieslander svar var underbart –”Det medföljer oftast en vuxen.”

Mahroo arbetar på en förskola i Mölndal som arbetar mycket med flerspråkighet, de utgår från att flerspråkighet är en tillgång för både individen och samhället -för alla. Hon har skrivit boken ”Flerspråkighet – alla barn, alla språk, alla dagar!” Istället för att låsa sig vid att man måste ha många böcker på många olika språk (vilket ibland kan vara svårt för en förskola att få tag på) så pratar/läser de böckerna på olika språk fast boken är på exempelvis svenska. Det kräver språkkunskaper bland personalen men Mahroo menar att man också kan ta hjälp av barnen som har språkkunskaperna.

En annan sak som alla i seminariet var överrens om var att böcker ska finnas överallt på förskolan, i hallen, vid matbordet, vid pottan, i lekrummet och utomhus.

Normer som utmanas

Ett samtal om normer i barnböcker med Per Gustavsson, Emma Karinsdotter och Lisa Bjärbo. De diskuterade bland annat att vi kanske inte når de vi helst vill nå genom att benämna vissa böcker som normkreativa.

En fin och viktig slutsats var – världen blir så mycket större om vi låter alla olika världar rymmas, om vi alla får plats och möjligheten att synas.
Emma Karinsdotter kom nyligen ut med boken Lisbet och Sambakungen som jag efter detta seminarium verkligen blev sugen på att läsa, det verkar vara en riktigt härlig högläsningsbok.

/Lästeamet

Studieresa till Skåne

I mitten av juni var två stycken av oss bibliotekskonsulenter i Lässatsningen på en studieresa till Skåne. Vi hade bjudit med oss personal från de fyra förskolor som är utvalda att ingå i vårt nystartade arbete med förskolebibliotek, det var både förskolepedagoger och en förskolechef. Det var en rolig, lärorik, inspirerande och intensiv resa där vi tog med oss många nya tankar hem.

Vi åkte tåget ner till Malmö på söndagen. På måndag förmiddag hade vi ett inbokat besök på förskoleförvaltningen i Malmö för att höra mer om deras spännande projekt Läsmagi, där de bygger upp förskolebibliotek runt om i hela Malmö. Redan efter denna första punkt så började det surra i vår grupp, vi hade fått nya tankar och idéer.

Efter besöket på förskoleförvaltningen i Malmö åkte vi vidare till Lund för att besöka förskolan Lönnen och få höra mer om deras arbete med förskolebibliotek. Efter besöket på förskolan gick vi vidare till stadsbiblioteket. Där fick vi se deras barnavdelning och höra mer hur arbetet med förskolebibliotek har sett ut i Lund där arbetet startat på initiativ från folkbiblioteket.

På tisdagen var det tre stycken studiebesök på tre stycken olika förskolebibliotek i Malmö. Det var tre förskolor i olika delar av staden. Först besökte vi Gubbabackens förskola, sedan Korrebäckens förskola och sist Bastionens förskola.

Ett axplock av de idéer som kom fram under resan är:

Ett sagoråd med de lite äldre barnen på förskolan där de får vara med och bestämma. Det ska kännas som ett viktigt möte med block och penna.

Låta böcker på svenska och på andra språk stå integrerade för att arbeta inkluderande. Detta kan också skapa nyfikenhet på likheter och skillnader mellan språk och bokstäver.

Verksamheten ska synas i förskolebiblioteket och förskolebiblioteket ska synas i verksamheten.

Skapa bibliotek även i utemiljön på förskolan med enkla sittmöjligheter, filtar, kuddar och en vagn eller backar fyllda med böcker.

Efter alla dessa studiebesök var vi fullmatade med intryck eller som en av deltagarna sa när tisdagen började gå mot sitt slut – ”nu måste vi åka hem och jobba, jag har så många idéer”. Och i höst ska vi göra just det – jobba med att bygga upp våra förskolebibliotek i Eskilstuna.

Följ oss här på bloggen eller via vår sida på Facebook för att få veta mer om vårt arbete med förskolebibliotek. Nu tar vi först lite sommarledigt och sedan tar vi upp arbetet så snart vi är tillbaka.

IMG_0792
På Lönnens förskola i Lund arbetade man mycket med QR-koder.

IMG_0801
Alfons på Lunds stadsbibliotek.
IMG_0855 Gubbabackens förskolebibliotek
IMG_0839
Ett barn på Gubbabackens förskola önskade sig en hund i biblioteket så nu finns det en hund där som är mycket uppskattad bland barnen.
IMG_0838 Gubbabackens förskolebibliotek

Gubbabackens förskolebibliotek
IMG_0857 Böcker på svenska och böcker på andra språk placeras tillsammans.
IMG_0852
Bokomslag på golvet leder till förskolebiblioteket
IMG_0864
En smal ingång som markerar att nu går vi in i förskolebibioteket på Korrebäckens förskola.
IMG_0868
Korrebäckens förskolebibliotek
IMG_0878 Bastionens förskolebibliotek
IMG_0888
Utebibliotek vid Bastionens förskola syns i nedre högra hörnet.
IMG_0893 Hela gänget från Eskilstuna samlat strax innan hemfärd.

Förskolebibliotek

Nu är vi på gång med en ny satsning inom Eskilstuna kommuns Lässatsning – nämligen förskolebibliotek. I april gick vi ut med en uppmaning till förskolorna i kommunen att anmäla sitt intresse för att vara med i vårt pilotprojekt. Förskolorna fick lämna in en intresseanmälan där det skulle finnas med en motivering till varför vi skulle välja just deras förskola, de skulle också kunna visa upp en bra lokal för biblioteket och kunna ange två kontaktpersoner på förskolan som skulle kunna arbeta med detta. Vi fick in 10 intresseanmälningar och valde ut fyra stycken att samarbeta med. Lässatsningens styrgrupp med bland annat representanter från förskoleförvaltningen var med och valde vilka fyra som skulle få vara med. De fyra utvalda förskolorna är Alvägens förskola, Salvägens förskola, Stenby förskola och Näshulta förskola. Det är tre stycken kommunala förskolor och en fristående. Vi bibliotekskonsulenter som arbetar med förskolebiblioteken har under maj månad varit runt och besökt de olika förskolorna och konstaterat att de är ganska olika. De har olika behov och olika förutsättningar, vilket är bra och spännande eftersom detta är ett pilotprojekt. Vår förhoppning är givetvis att kunna starta upp fler förskolebibliotek i framtiden och då är det bra att det finns lite olika lösningar att titta på. Förutom besöken på förskolorna så har vi också haft vår första nätverksträff och vi har också varit iväg på en studieresa ner till Skåne!

Ni som är intresserade av att följa vårt arbete med förskolebiblioteken kommer hitta information här på vår blogg och på vår sida på Facebook. Ni kan också kontakta oss på vår gemensamma e-post lassatsningen@eskilstuna.se så svarar vi så snart vi kan! Lite senare i veckan lägger vi ut ett inlägg här på bloggen med lite mer bilder från studieresan som vi gjorde nu i juni.

Invigning av Välkomstens klassrumsbibliotek

Astrid Lindgren har sagt många kloka saker om barns läsning, bland annat att barn skapar magi när de läser. Därför behöver barn böcker. Böcker och läsning är oerhört viktiga för ett barns läs- och språkutveckling. Att få ta del av en berättelse, sätta sig in i andra personers tillvaro, bläddra i böcker, kolla på bokstäver, kolla på bilder och så vidare väcker förhoppningsvis en lust till läsningen, och vare sig den sker på hemspråket eller det nya språket är det viktigt att eleverna har tillgång till böcker. Därför är vi väldigt glada över att Välkomstens klassrumsbibliotek nu är på plats och att böckerna fått en självklar del av barnens, lärarnas och föräldrarnas vardag.

Klassrumsbibliotek1

Onsdagen den 3 maj invigdes Välkomstens klassrumsbibliotek. Om du vill veta mer om tankarna bakom klassrumsbiblioteken kan du läsa det inlägg vi skrivit tidigare, det hittar du här.  Just den här dagen hade klassrumsbiblioteken ställts ute i ett allmänt utrymme där barnen och eleverna som går på Välkomsten samlades när det klipptes band, som det sig ju bör under en invigning.

Klassrumsbibliotek2

Vagnarna, som vanligtvis står inne på respektive avdelning, är enkla att rulla omkring. De har en framsida där böckerna kan skyltas ordentligt (och locka till läsning) samt en baksida som rymmer många titlar både på svenska och andra språk.

Klassrumsbibliotek3Klassrumsbibliotek4

Dagen till ära hade det pyntats med ballonger och eleverna hade ritat flaggor och skrivit Jag älskar läsning på alla de olika språk som just för tillfället talas på Välkomsten.

Klassrumsbibliotek5

Klassrumsbibliotek6

Danspedagogen Lena Westling dansade Haren och sköldpaddan både inne i skolklassen och på förskolan innan det var dags att klippa band och lyssna på en fanfar som en fin avslutning på dagen. Vi vill passa på att rikta ett stort tack till Välkomstens personal – vi ser fram emot att följa ert arbete med klassrumsbiblioteken!

Ps. Morgon i P4 Sörmland sände live från invigningen. En del av det reportaget kan du lyssna på här.

radio välkomsten

Läsambassadör Anne-Marie Körling på Eskilstuna Teater

Bokningen gjordes tidigt i höstas och vi är många som sett fram emot dagen. Så i torsdags, den 23 mars, höll Sveriges läsambassadör, Anne-Marie Körling, sin efterlängtade inspirationsföreläsning på Eskilstuna Teater inför drygt 200 förskolepedagoger, lärare och bibliotekarier.

Anne-Marie är, förutom läsambassadör och föreläsare, även lärare, krönikör och författare. Hennes erfarenhet kring barns läsning (och för den delen icke-läsning eller att läsa utan att förstå) är lång vilket märktes tydligt. Hon inledde föreläsningen med att prata om vikten av att vi vuxna visar att vi är läsande personer, bland annat visade hon hur hon brukar bära boken hon läser väl synlig innanför byxlinningen vilket väcker nyfikenhet hos eleverna. Hon pratade även om vikten av att omge barn och unga med böcker och texter och visade flera exempel på hur barn och elever läser om de får rätt förutsättningar till det. Skratten var många när Anne-Marie föreslog att det på tavlan i klassrummet borde stå Läs INTE s. 146 istället för en uppmaning om vilka sidor som ska läsas.

I två timmar föreläste Anne-Marie och vi tror och hoppas att alla som lyssnade till henne fick med sig tips, idéer och inspiration tillbaka till sina verksamheter. Vår ungdomsbibliotekarie här på Eskilstuna stadsbibliotek blev så inspirerad av “dikt-på-toaletten-historien” att hon skrev ut citat ur böcker (med hjälp av en vinylskrivare) för att sätta upp på väggen inne på bibliotekets toalett. Tänk vilken skillnad vi vuxna kan göra för barn och elever, i stort som smått!


korling4


korling3

Anne-Maries två år som läsambassadör är snart över. Hennes engagemang för barn och ungdomars läsning kommer vi dock alltid bära med oss. Läsambassadören utses av Kulturrådet och under årets bokmässa i september kommer vi få veta vem som ska fortsätta arbetet med att främja läslust och verka för att alla barn och ungdomar ska få lika förutsättningar att nå litteraturen. Har du ett förslag på kandidat till läsambassadör? Det går att nominera här.

Ett stort tack till Anne-Marie Körling och till er som kom för att lyssna. Vad roligt att ni var så många som ville komma på föreläsningen!