Astrid Lindgren konferensen 2017

Konferensen ägde rum på 14 november, på dagen 110 år sedan Astrid födelse. Det var dessutom Emils namnsdag. Konferencier för dagen var Maria Lassén-Seger, på sin klingande finlandssvenska var hon en bra guide. Det var ingen lätt uppgift att hålla ihop det breda temat: Läsning, Tänkande och Medborgarskap.

Inledningstalare var David Lagercrantz. Det blir nästan komiskt när han som är uppväxt i finkulturens högborg berättar om sina första möten med Zlatan. Då Zlatan beskriver hur det var att komma hem från skolan och kika in i ett tomt kylskåp. Ibland kunde det finnas några öl. Deras gemensamma bok har fått många som aldrig läst en bok att börja göra det. David beskriver det som det största i hans författargärning. Han gjorde bra kopplingar till Astrid. Särskilt målande var svärtan i beskrivningen från hennes krigsdagböcker där hon sitter i ett regnigt Furusund sommaren 1944. Sture kommer ut till henne och berättar att han älskar en annan.

Ola Rosling arbetar vidare i sin fars, Hans Roslings, fotspår. Gapminder ger oss en faktabaserad världssyn. Ola gjorde klockrena kopplingar mellan Astrid Lindgren-figurerna och statistiska data om vår omvärld från 1800-talet till nutid. Statistiken blev levande och vi vanliga döingar kunde med lätthet hänga med.

Därefter blev det en nyp-mig i armen stund när Ann-Helén Laestadius högläste om Madickens julbesök hos familjen Nilsson. Ann-Heléns favorit som barn var just Madicken. Som barn fick Ann-Helén hjälp av skolbibliotekarien att hitta böcker att läsa- Hon plöjde Ann på Grönkulla, Kulla-Gulla mfl. Men Kitty-böckerna hade bibliotekarien inlåst i ett rum de fick barnen inte läsa. I Astrid Lindgrens-böcker kunde Ann-Helén alltid identifiera sig.

Milad pratar i 180 om sitt hektiska liv där han ska hinna med allt innan han fyller 30. Han är statsvetare, jurist och föreläsare.Milad kan skoja om sitt goda självförtroende. Skolvisionär är något Milad också har på sin meritlista Hösten 2016 stod hans skola klar i Kista så klart 3 år före hans 30 årsdag. Alla elever som började på skolan fick ett personligt hembesök av Milad. Då han pratade med familjen och eleven om vad de förväntade sig av att börja på hans skola. Jag gillar Milads slutcitat: “Lika barn leka bäst. Olika barn hittar på de bästa lekarna”!

Efter denna starka inledning blev det fikapaus. Programmet dalade lite före lunch när Anton Landehag från Ungdomsbarrometern visade statistik om ungdomars åsikter. I fyra år har Tomas Alfredsson och konstnären Jesper Waldesten arbetat på en nytolkning av Bröderna Lejonhjärta. Det var hög igenkänningsfaktor när Tomas beskriver hur man som vuxen ska högläsa Bröderna Lejonhjärta för ett barn och man börjar gråta redan på första sidan. Deras samarbete har börjat från noll med Astrids text. Jesper skapar grafiska bilder, med hjälp av Sivs trycks bilderna som koppartryck. Projektet har stött på många hinder, nu blir det iallafall en bok och Jespers bilder kommer att ställas ut i en konstutställning i vår på Kulturhuset. Själv har jag svårt att ta till mig dessa bilder, det känns bara svårt och svart. De lämnar inget utrymme för den värme och kärlek som jag ser i boken. de ser berättelsen som Skorpans feberdrömmar. Konferencier,Maria sammanfattar bra och menar att vi människor har ett omättlig behov av berättelser.

Eftermiddagen inleddes av Philip Pullman som pratade om “Vart är berättandet på väg?” Han gav ett historiskt perspektiv från de första muntliga berättarna och de första nedteckningarna på lertavlor och fram till nutid. Armita Golkar är psykologiforskare och gav kognitiva nycklar till hur läsning aktiverar och omformar hjärnan. Mycket intressant berättat. Armitar står för ett av dagens visdomsord: “Skönlitteratur är hjärnans fria lek”.

Lena Andersson beundrar hur Emil kämpar på med Alfred i snöstormen. Med sin torra humor berättar hon också om när Karlsson visar sina tavlor för Lillebror. – Här har jag ritat kaniner. Lillebror tycker att det ser ut som en räv. Åh, säger Karlsson, kaninerna är ju i rävens mage. “Läs sakta med lev fort”, sammanfattar Lenas anförande.

Elisabeth Åsbrink har gjort en nyäsning av Mio min Mio. Bo Vilhelm Olsson längtar efter Fader konungen precis som Elisabeth själv längtade efter sin far. Litteraturens kraft sätter ord på vår egen längtan.

Avslutningsvis är det ett samtal mellan Maria Lassén-Seger, Ann-Marie Körling, Kattis Hoflin, Ann Sköld och Annika Lindgren. Ann-Marie menar att det är viktigt att inte väja för barns tankar. Astrid var en sån som inte väjde. När Ann-Marie förlorade sin pappa i åk 1 fann hon styrka i Pippi. Klarar Pippi sig utan pappa så kan jag också klara det. Kattis sammanfattar bra genom att säga att vi som är här idag är redan frälsta. Det blir som att slå in öppna dörrar. I sitt arbete funderar hon mycket på hur hon kan få beslutsfattare och de med makt att förstå. Dessa tankar tar jag med mig. Vi måste ständigt prata om varför läsning är så viktigt.

Dagen avrundas med mingel i Studion där det prestigefyllda Astrid Lindgren-priset delas ut. I år får Jenny Jägerfeld priset!

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s