Author Archives: Eskilstuna kommuns Lässatsning

About Eskilstuna kommuns Lässatsning

En särskild satsning för läslust och goda läsvanor till alla barn i Eskilstuna kommun från 0-10 år.

Lotten i Bokcentralen har ordet:

Sedan ungefär tre år tillbaka tillhör Bokcentralen Eskilstuna kommuns Lässatsning. Utbudet och tjänsterna har förändrats under åren men själva kärnan är faktiskt densamma; Bokcentralen lånar ut boklådor med bilderböcker till förskolorna och skönlitteratur till grundskolorna i Eskilstuna kommun. Jag kommer själv ihåg när jag gick i Hällby skola och fröken Gunilla packade upp bokväskorna som kom till oss från biblioteket… Det är mer än 30 år sedan och Bokcentralen hette då Läromedelscentralen, LMC.

Syftet är förstås läsfrämjande, att sporra och uppmuntra barnen till läsning på olika sätt. Lådorna packas efter önskemål i största möjliga mån och skickas till respektive avdelning eller klass via kommunens internservice. Icke kommunala förskolor och skolor kommer till biblioteket och hämtar upp sina lådor själva. När lånetiden går ut skickar pedagogen tillbaka Boklådan till Bokcentralen och beställer ofta en ny låda i samband med returen.

blogg Lotten

De senaste åren har det satsats på Bokcentralens tjänster mot förskolebarnen. Utbudet av bilderböcker är stort och avdelningarna kan också beställa Boklådor med teman och Berättarväskor. Det går också att låna Föräldrapåsar. Då får avdelningen låna bilderböckerna riktigt länge och meningen är att barn och föräldrar lånar hem böcker och läser tillsammans hemmavid, en variant av Kapprumsbibliotek. Bokcentralen har även bilderböcker på andra språk.

Lotten Hulldin, Bokcentralen

blogg Lotten2

 

Läs mer om Bokcentralen på bibliotekets hemsida:

Bokcentralen – förskola

Där finns det information om lånetid, de olika temalådorna, hur du beställer Boklådor med mera. Det går alltid bra att maila beställningar, frågor och synpunkter till bokcentralen@eskilstuna.se

 

 

 

Advertisements

Bokprovning

Den 27 mars var delar av Lässatsningen på Svenska barnboksinstitutets (Sbi:s) bokprovning  i Stockholm. Detta är en årlig händelse där Sbi presenterar statistik, informerar om det senaste årets trender vad gäller barn- och ungdomsböcker och djupdyker i ett par av dessa.

Förra året minskade barnboksutgivningen med 9%, trots detta gavs det ut 2308 stycken nya barn- och ungdomsböcker i Sverige. De flesta av dessa var från Sverige och den andelen fortsätter att öka varje år, men det fanns även böcker från andra delar av världen. Den största kategorin var bilderböcker som stod för 860 titlar.

ut 2018

En av de allra starkaste trenderna som Sbi har sett under det föregångna året har innehållit ett stort samhällsengagemang. Många böcker har handlat om demokrati och politik och fokus har legat på att uppmärksamma orättvisor och uppmuntra barn att förändra och påverka – att bli aktivister. Samhällsfrågor som återspeglades i litteraturen var bland annat klimatfrågor, djurrätt och kvinnors rättigheter.

Den andra stora trenden handlade om kroppsnormer och kroppsformer som speglas i framför allt bilderböcker. Denna mångfald av former har ökat mest i de svenska originalen och vill normalisera olika typer av kroppar, till exempel genus, hudfärg, kroppsstorlek, funktionsvariationer och samkönade relationer. Ni kan läsa mer om dessa två trender längre ner.

Andra trender som Sbi kunde se var klassiska sagor och bearbetningar av dessa, böcker om psykisk sjukdom och död genom exempelvis cancer eller självmord, samt berömda kvinnor, flykt och rasism.

kropp1

Årets första gästföreläsare var Mia Österlund, docent i litteraturvetenskap vid Åbo Akademi. Hennes föreläsning hette ”Jag, vi, dom! Med kroppsnormer och bokkroppar i blickfånget bilderboksåret 2018”. Hon pratade om att en stark tendens inom bilderböckerna är att boken berättas ur ett jag-perspektiv, exempelvis i böckerna Jag vaktar Allan och Jag är sju djur. Vissa böcker är även illustrerade utifrån ett jag-perspektiv så att läsaren ser det huvudpersonen ser, bland annat böckerna Tågresan, Fastrarna och Jag hatar kaniner och blommor och barn. Många böcker skrivs även utifrån ett kollektiv, ett vi-perspektiv, ibland i samspel med ett ”dom”. Exempel på några sådana böcker är Dom som bestämmer och Gropen.

Det har även utkommit böcker med vuxna som huvudpersoner och en trend är att dessa illustreras normkreativt och med kroppspositivism – med bulliga magar, stökiga hem, raseriutbrott och knöliga lår. Exempel på sådana böcker är Kedjan, Samtidigt i min låtsasvärld och Olle och Bolle handlar. Dock är pappor väldigt frånvarande i föregående års bilderböcker. Mia ställer sig frågande till var dessa kan ha tagit vägen? Vissa böcker berättar även parallella berättelser för att kunna fånga både vuxna och barn, två exempel är Hemma hos Harald Henningsson och Under mattan.

Även många andra bilderböcker illustreras normkreativt, där personer med olika hudfärg, sexuell läggning och funktionsvariationer har en huvudroll eller betydande biroll för att inkludera fler i bilderbokens värld, till exempel Rädslorna, Titta mammor! och Morfarn som aldrig blev stor.

”Kroppsformer och kroppsnormer är en aktiv diskussion i dagens bilderbok, och dialogen med rådande samhällsdebatt är framträdande” skriver Mia Österlund.

häst

Efter pausen serverade Karin Mossed en analys av Hästböcker utgivna under 2018: ”Tyglad frihet?” Karin är bibliotekarie på Svenska barnboksinstitutet och hon ansvarar för de äldre samlingarna och inköp av teoretisk litteratur.

Det finns tre genrer inom hästböcker:

  • Självbiografin

Från 1800-talet och framåt, exempelvis ”Black beauty”. Här kan det även finnas böcker som ger sig in i djurskyddsdebatten.

  • Vildhästboken

De klassiska hästböckerna om hästar som mår dåligt. ”Den svarta hingsten” passar in i den här kategorin.

  • Den moderna hästboken

Startade med Lisbeth Pankhurst ”Britta och Silver” på 1960-talet. Den svenska hästboken ville förnya den engelska ponnyboken.

2017 började Sbi titta närmare på hästböcker, det året kom det ut 68 hästböcker. Under 2018 kom det ut 41 hästböcker, de allra flesta är mellanåldersböcker. Ofta är det vita, heterosexuella cis-flickor i huvudrollen.

Våld, makt och samspel är återkommande teman i hästböcker. Lena Dahlgrens ”Ödesryttarna, Jorvik kallar” utkom under 2018. Där övervinner Lisa sin skräck efter mammans död i en ridolycka. Här finns också en koppling till ett onlinespel i fantasygenren.

Djurrättsfrågor finns med bland hästböckerna 2018. Det har även utgivits fem faktaböcker om hästar.

zonen

Olle Widhe var den andra gästföreläsaren för dagen. Olle är docent i litteraturvetenskap med didaktik vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet. ”Den vilda zonen – Politik, makt och radikalitet i barn- och ungdomslitteraturen” var Olles ingång.

Barnlitteraturen riktar sig mot framtiden. Den vill förändra samhället och bekämpa fördomar. Barnlitteraturen attraherar personer som vill motverka samhällsordningen. ”Gropen” är en oordnad plats som ifrågasätter generationsmaktsordningen. ”Hemma hos Harald Henriksson” visar på socioekonomiska skillnader för att skapa ett klassmedvetande. Det är en dubbelberättelse i bilderna. Barnen leker i den vilda zonen. Ett experimenterande mellan text och bild får oss att tänka utanför det rådande systemet.

Barnboken har alltid haft ett budskap och 2018 återfinns politisk kamp, skillnad, maktkamp och aktivism. Hur ska miljöfrågan presenteras för unga läsare? Under 2018 kom böckerna ”Annalisa och skräpmonstret”, ”Athena, Grattis världen”, ”Götes gammelskog”, ”Rebellens nybörjarbok” och ”Allt ska brinna” på temat ekologiskt hållbart liv. Olle tror att det kommer fler böcker i detta tema.

Är det äntligen dags för barn och unga att aktivt få vara med och fatta beslut i samhället?!

vilda zonen

Sammanfattningsvis såg Sbi följande i 2018 års utgivning: aktivism, viljan att förändra, kroppsnormer, att hantera död med humor, hästar. Det är aningens färre böcker under 2018 och det kommer sig av förändrade strukturer på bokförlagen. Sbi gör ingen kvalitetsgranskning av de böcker de för in utan allt som kommer in till dem finns med i statistiken.

alla 4

Annika och Ylva hade en mycket givande dag i Stockholm där vi fick lära oss många nya saker!

Alla små läser

Under våren pågår vårt läsfrämjande projekt som vi kallar för Alla små läser. Det är ett projekt som riktar sig till 1-3 åringar på förskolor i Eskilstuna kommun.

Under hela vårterminen kommer 18 förskolor och nästan 350 barn att läsa och arbeta kring Stina Wirséns bok Vems resa?

 

Att välja en bok som passar barn i både 1-årsåldern och 3-årsåldern var väldigt svårt, men när vi läste Wirséns bok var vi sålda. Vi fastnade för bokens fina budskap om att kunna leka med varandra oavsett om man pratar samma språk eller inte.

Det stora arbetet i det här projektet genomförs inte av oss i Lässatsningen utan av alla fantastiska pedagoger ute på förskolorna. Vi ville ge dem en så bra start på projektet som möjligt så vi bjöd in Stina Wirsén en dag i december. Hon berättade om sitt arbete och om hur hon tänker kring skapande med barn. Förmiddagen avslutades med att pedagogerna själva fick vara med att skapa. Wirsén skickade med pedagogerna en enda förmaning. Om ett barn ber dig rita/måla någonting, säg ALDRIG att du inte kan!

I läroplanen för förskolan står det att ”förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmågor att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans.” Vi är helt övertygade om att man kan nå de allra flesta målen i läroplanen genom att på ett aktivt sätt jobba med litteratur och detta vill vi visa på i det här projektet. Därför kommer det under våren att åka ut ett gäng proffs som kan varje konstform mycket bättre än vi. Barnen kommer att få träffa en danspedagog, tre dramapedagoger och två musikpedagoger. Konstutövarna kommer tillsammans med barnen att bearbeta bokens innehåll utifrån konstformerna. På så sätt kommer barnen att få möjlighet att ta till sig boken på flera olika sätt.

Hur arbetet med boken i övrigt kommer att se ut är upp till varje förskola att planera och genomföra. Det är ju personalen som jobbar nära barnen varje dag som vet vad just deras barngrupp behöver och vill ha. De kommer också att hålla en avslutning för projektet på förskolorna.

Men även vi i Lässatsningen vill vara med och knyta ihop säcken så vi kommer att bjuda in barnen tillsammans med deras viktiga vuxna till stadsbiblioteket. Detta kommer att ske en dag när biblioteket är stängt för att barnen ska få äga hela biblioteket en stund. Under dagen kommer barnen att få möjlighet att skapa tillsammans med Stina Wirsén, få ta del av högläsning och få en liten biovisning av Vem-filmerna.

Vi ser väldigt mycket fram emot att följa det här projektet.

/Kristina

Gott Nytt År!

Vi vill rikta ett stort tack till alla vi mött under höstterminen. Tack till all personal inom skola och förskola, tack till alla viktiga vuxna i barnens närhet, tack till alla vårdnadshavare, tack till alla våra kollegor på Eskilstuna stadsbibliotek, tack alla författare som gjort författarbesök, tack till alla er som hållit föreläsningar, tack till alla inom Eskilstuna kommun som hjälper oss i vårt uppdrag. Det största tacket vill vi dock rikta till alla barn vi får möta. Tack för att ni gör vårt arbete till det roligaste arbetet i världen. Ni barn får oss att brinna för er lust till läsning.

Under 2018 har vi bland annat:

Haft Bokregn på Fristadstorget tillsammans med barn- och ungdomsavdelningen från Stadsbiblioteket där ca 1 600 böcker delades ut till barn 0-18 år.

Mött ca 139 barn  på Sommarboksträffarna i Fröslunda, Nyfors, Skiftinge och Torshälla.

Gett en bokgåva till 102 barn då de deltagit i Vän med vatten på Munktellbadet.

28 skolbibliotek har fått en förstärkning med drygt 100 boktitlar vardera, både skönlitteratur och faktalitteratur.

748 elever från åk 1-åk 3 har fått bokprat av Lässatsningens bibliotekskonsulenter.

60 st åk 3:or har fått ett författarbesök under november 2018.

857 barn i förskoleklass har besökt biblioteket/filal/bokbuss och deltagit i Bokskola, samverkan mellan Lässatsningen och barn- och ungdomsavdelningen på Stadsbiblioteket.

1 317 barn i förskoleklass har fått boken Bojan och brandbilen i samband med besök av personal från Räddningstjänsten.

Fyra förskolebibliotek har haft författarbesök på sina förskolor vid invigningen av förskolebiblioteken.

68 förskolor i kommunen har fått 30 titlar av olika faktaböcker samt 15 titlar om barnrätt.

162 förskolebarn har fått sagostund på stadsbiblioteket i Lässatsningens regi.

382 barn i förskolan har fått tagit del av Tant Pricks sagoteater.

171 personal från förskolan och skolan har deltagit i föreläsningar kring läsfrämjande arbete…

… och mycket mer!

Vi i Lästeamet är glada och stolta över vårt arbete 2018!

Lassatsningen 2018

Här kommer några boktips, från oss till er:
Liten svart hund i natten av Rose Lagercrantz
Tänk dig att fly av Pimm van Hest
Natten lyser av Lena Sjöberg
Simbassängen av JiHeoyn
Cikada av Shaun Tan
Regn av Anders Holmer
Familjen Knyckertz och födelsagskuppen av Anders Sparring
Gropen av Emma Adbåge.

 

The roles and values of public libriares: The Nordic Paradigm

Eskilstuna kommuns Lässatsning blev inbjudna att håller en workshop av Nordiska biblioteket i Aten under rubriken The roles and values of public libriares: The Nordic Paradigm. Konferensen arrangeras av de nordiska ambassaderna i Aten tillsammans med Greklands nationalbibliotek och Nordiska biblioteket i Aten. Ambassaderna bjöd in experter från respektive land, som ska hålla workshops med exempel på lyckade arbetssätt för att nå framför allt barn och unga. Konferensens deltagare var grekiska bibliotekarier och pedagoger.

Ylva och Helena

Ylva och Helena utanför Akropolis i Aten, en kall och blåsig eftermiddag.

Redan under torsdags kvällen träffades alla som skulle hålla i workshops från norden, Lotte Hviid Dhyrbye chef för Tanketanken Fremtidens Biblioteker från Danmark, Mervi Heikkilä från Finland bibliotekschef i Seinäjoki, Gréte Björg Ólafsdóttir chef över barn avdelningen på biblioteket i Kópavogur samt Margrete Rasmussen specialrådgivare för barn- och ungdomslitteratur på huvudbiblioteket i Bergen, Norge, samt programchef. Kommunikations- och kulturansvarig på norska ambassaden i Aten Christina Sordina , Evergina Vasilakaki, projektledare på Nationalbiblioteket Aten och Eve Charitoudi, bibliotekarie på Nordiska biblioteket i Aten. Det blev många diskussioner om framtidens bibliotek, om att läsa i fysiska böcker eller använda sig av digitala böcker och hur vi på biblioteken ska möta barns och ungdomars internetanvändning.

På fredag förmiddag var det då dags att workshopa. Vi var på Nationalbiblioteket i Aten, som ligger i kulturcentrumet Stavros Niarchos Foundation Cultur Center (SNFCC). En fantastisk byggnad som sitter ihop med Atens Operahus. Utanför byggnaden fanns stolar och bord, inte helt olika de som vi i Eskilstuna har på Fristadstorget och Bibliotekstorget! Innan workshopen hann vi titta på barnavdelningen på biblioteket som ganska nyligen blivit klart. Här fanns öppna ytor där barn kan vara, bord och stolar som passar för små och naturligtvis en massa böcker!

Kl 9:00 startade vi med en gemensam samling där generaldirektören för Nationalbibliotek Filippos Tsimpoglou inledningstalade om det nya biblioteket och deras samarbete med bland annat lärare. Han berätta att bibliotekarierna besöker olika skolor för att presentera olika projekt som biblioteket arbetar med och som skolorna är välkomna att delta i. Han pratade också om vikten av E-böcker och att biblioteken måste vara en del av framtiden.

Filippos Tsimpoglou

Nationalbibliotekets generaldirektör Filippos Tsimpoglou.

Därefter talade den danska ambassadören Klavs A. Holm om de nya biblioteken, bibliotek som är öppet 24-7, bibliotek där det finns leksaker, där biblioteken är moderna och öppna och där den gamla bilden av ett tyst strikt bibliotek inte längre är vad som möter besökaren.

Klavs A Holm

Danska ambassadören i Aten Klavs A Holm.

Antti Lampinen, forskningslektor på Finlands Athen-institut pratade om hur historien knyts ihop på denna klassiska plats. Han berättade om sin upplevelse av bibliotek och hans syn är att hela världen är ett bibliotek med all den information som finns och att alla bibliotek på något sätt är förbundna med varandra. Han menade att biblioteken har en viktig roll i dag med fejknews där biblioteken runt om i världen kan tillhandahålla bra information och kunskaper.

Antti

Antti Lampinen, forskningslektor på Finlands Athen-institut.

Sedan talade är Anna Routsi, pressansvarig för Athens2018, hon pratade om bibliotekens roll, och ställde sig frågan vad är bibliotekens nya roll? Hon sa bland annat att biblioteken bör ta hand om barnen och barns rättigheter. Hon pratade också om att biblioteken är en institution som är öppen för alla – gammal som ung, och lockar dessutom alla.

Coordinator

Anna Routsi, pressansvarig för Athens2018.

Därefter var det dags för oss från de nordiska länderna att hålla i vår workshops. Vi i Eskilstuna kommuns Lässatsning inledde med att berätta kort om Eskilstuna och om Lässatsningen. Deltagarna fick sen höra om våra tankar om att arbeta med mångspråk. En av deltagarna fick tillsammans med bibliotekskonsulenten Ylva läsa ur barnboken “Den sitter fast” av Oliver Jeffers. Ylva läste på svenska och deltagaren fick läsa högt på grekiska. Efter det diskutera vi hur det var att göra på detta sätt. Det blev en bra och intressant diskussion. En av deltagarna arbetar på Za’atar NGO, en oberoende organisation som arbetar för flyktingars integration i Europa, berätta att hon hade kontakter med personer med andra språk och kunde gärna samordna så att dessa personer kan komma och läsa på de olika biblioteken eller i skolorna. Ett mycket bra initiativ tyckte vi i Lässatsningen!

Workshop

Ylva och Helena presenterar Brum och Fnisse, bild Sofia Keramida.

Vidare berättade vi om Tusen sagors rum som finns på stadsbiblioteket i Eskilstuna och sedan fick deltagarna göra en berättelse utifrån hand- och fingerdockor. Det blev tre härliga sagor och deltagarna gav sig verkligen hän i uppgiften. Vi berättade även om hur vi gör med bokskolan för 6-åringar och fick veta att i Aten bjuder man in skolorna att komma med sina klasser när som helst. De har inte detta med bokskola så som vi i Eskilstuna har utan man är välkommen när som.

Workshop handdockor

Sagoskapande med hjälp av hand- och fingerdockor.

Vi lät även deltagarna pröva på att utifrån bilder från boken “Sam och David gräver grop ihop” skriven av Mac Barnett och illustrerad av Jon Klassen,  berätta historien. Ett flertal av deltagarna var väl bekanta med boken.

DSC_0265

Workshop med bilder från boken “Sam och David gräver grop ihop, foto Sofia Keramida.

Till sists samlades vi alla igen för att göra en summering av workshopen där många goda tankar kring bibliotekens framtid kom fram. Den isländska bibliotekarien Gréte Björg Ólafsdóttir summerade med de fina orden – ”att komma till biblioteken ska vara som att komma hem”.

DSC_0281

Summering av workshopen,  moderator Evergina Vasilakaki från Nationalbiblioteket, Ylva och Helena, Mervi Heikkilä från Finland, Margrete Rasmussen från Norge, Lotte Hviid Dhyrbye från Danmark och  Gréte Björg Ólafsdóttir från Island, foto Sofia Keramida.

Efter den intensiva förmiddagen avslutades det hela med en lång lunch tillsammans med workshops-hållarna och ambassadörerna från Danmark, Finland, Norge och Sverige, Sofia Keramida som ansvarar för kommunikation och kultur på den svenska ambassaden i Aten, Christina Sordina , Evergina Vasilakaki och Eve Charitoudi, samt Filippos Tsimpoglou med flera.

Sofia och Ylva

Sofia Keramida, ansvarig för komminikation och kultur på svenska ambassaden i Aten och Ylva. Sofia Keramida är bördig från Eskilstuna.

Under eftermiddagen hann vi besöka Nordiska biblioteket och bibliotekarie Eve Charitoudi visade oss runt på biblioteket och berättade om deras arbete.

Vi från Lässatsningen är mycket glada och stolta över att få deltagit i detta evenemang! Vi avslutade vår vistelse i Aten med att besöka det otroligt fina Akropolismuseet.

//Ylva och Helena

Akropolismuseum1

Nya Akropolismuseet

LÄTTLÄSTDAGEN 2018

Fredagen den 9 november anordnade Nypon och Vilja förlag samt Språktidningen en dag med fokus på lättläst.

IMG_1464[1]

Moderatorerna Anders Svensson, Språktidningen, och Lina Nordstrand, Vilja förlag inledde dagen. Lina berättade att det finns många olika anledningar till att en person behöver lättlästaböcker. Upp till en femtedel av Sveriges befolkning behöver lättläst. För att få en bra läsutmaning behöver 90% av orden var bekanta för läsaren, texten ska också vara åldersadekvat.

Läsning och ohälsa

Jenny Jägerfeld är författare och psykolog. Hon har uppmärksammats för sin populära böcker men har även arbetat med biblioterapi. Biblioterapi är att läsa böcker i terapeutiskt syftet. Jenny har arbetar med ungas psykiska ohälsa genom läsning. Människan är en berättelse. Känslor och tankar är alltid i fokus för Jenny. Det är mellanrummen, det outsagda som är det intressanta. Genom att läsa böcker ökar empatin, förståelsen för andra människor. Jenny är väldigt inspirerande och gör så att vi lyssnare vill lära oss mer om biblioterapi.

IMG_1463[1]

Dyslexiförbundet

Dyslexiförbundet kunde inte nog understryka hur viktigt att det är att texten är begriplig för läsaren. Med hjälp av en ögonrörelsekamera kan de se hur läsarens ögon förflyttas under läsningen. Detta underlättar när de ska hitta rätt kompensatoriska hjälpmedel till läsaren som har någon form av svårighet med att följa texten.

Martin Ingvar

Martin menar att läsning är ett underverk, tänk alla kognitiva funktioner som används vid läsning. Det är mycket som händer i hjärnan vid läsning och språkinlärning. Martin stack ut hakan och menar att skolan gör helt fel, det är bara mängdträning som gäller i skolan idag! Jag har jobbat i skolan håller inte riktigt med, jag vet hur mycket bra som görs i skolorna. Visst finns det utvecklingspotential och mycket kan bli bättre i skolorna.

Negra Efendi´c

Negra kom till Sverige som 13-åring, hon berättar målande om sina upplevelser att vara ny i Sverige. Hennes föräldrar fick läsa lättlästa böcker om nallebjörnar på Sfi. Nu har utvecklingen gått framåt och det finns många lättlästa böcker för vuxna. Negras bok “Jag var precis som du” har nyligen kommit som lättläst bok.

 

Jag-var-precis-som-du-Laettlaest-(Ljudbok-CD---bok)-(Ljudbok-CD--2018)

Negras inlevelsefulla berättelse gör att jag blir otroligt sugen på att läsa hennes bok. Hon har en slag Zlatan strategi, där hon förekommer istället för att förekommas. Ett sätt att slå ifrån sig för att orka. Negra är så klok och välutbildad att det fungerar.

Vårdat, enkelt och begripligt

Ingrid Olsson, språkvårdare på Språkrådet, förklarade språklagen som säger att språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt.

De är ju precis som jag

Efter lunch inledde Carina Fast, literacyforskare och fil dr i pedagogik. Lika bra berättare nu som jag minns henne från lärarutbildningen på Uppsala universitet. Carina visar hur viktigt det är att alla läsare känner igen sig i texten. De måste bli berörda. Alla läsare måste tas på allvar.

Det var tråkigt att höra att de barn Carina följde som 4-7-åringar i sin avhandling, säger att de är negativa till läsning och några hatar läsning nu när de är 18 år.

Carina visar hur vi kan handleda en läsare som befinner sig utanför texten och visa en väg in i texten. Läsaren eller lyssnaren möter texten och skapar ett skådespel tillsammans med författaren.

Jakten på ett autentiskt språk

Nu var det dags för dagens stora dragplåster: Jens Lapidus. Jens gillar när två världar möts, domstols och advokatkunskapen möter Stureplanskulten. “Snabba cash” finns som lättläst bok och är den mest efterfrågade boken på anstalter runt om i Sverige. Örat mot marken är Jens strategi för att hitta det rätta språket. Han lyssnar på rappmusik, förortssvenska och polisavlyssningar.

Det var spännande att höra att Jens precis blivit klar med manuset till en barnbok och är på jakt efter en illustratör. Jens skriver den bok han själv vill läsa. Han läser mycket högt för sina barn. Den nya barnboken handlar om ett gäng nioåringar som begår brott. Jens vill kunna skratta tillsammans med sina barn. Skriver om det han själv garvar åt.

IMG_1472[1]

Djupläsning-varför, vad och hur?

Mary Ingemarsson var ett nytt namn för mig, henne måste jag ta reda på mer om. Mary är lektor på Högskolan i Karlstad och har bla varit med och skapat Läslyftet.

Ett barn som läser blir en vuxen som tänker. Så sant. Mary berättar med inlevelse hur hon arbetar med många olika lässtrategier på mellanstadiet. Om vi inte har tid till läsning och boksamtal i skolan har vi inte tid till mycket. Skolbiblioteket är a och o för allas vårt arbete. Hon påpekar att vi alla måste vara läsarförebilder med en bok under armen och ständigt öppna upp för samtal om böcker. Det blev applåder när Mary sa att det borde vara lag på att alla lärare och bibliotekarier ska läsa på arbetstid. Hur ska de annars kunna var väl insatta i barnlitteraturen och hitta bra texter att arbeta kring?

Konsten att skriva lättläst

Sara Lövestam fick avsluta dagen. Det var så häftigt att se hur originaltexten i hennes Kouplanböcker blir när de skrivs i lättlästtext. Även Sara som arbetat som Sfi-lärare i 11 år stöter på svårigheter när hon skriver lättläst.

En mycket lärorik dag. Jag är så sugen på att läsa lättläst!

/Ylva Lindholm

 

Bokmässan 2018

För några veckor sedan var fyra av Lässatsningens bibliotekskonsulenter på Bokmässan i Göteborg och samlade kunskap och inspiration. Nedan följer några reflektioner från oss alla fyra.

Kristinas reflektioner

Många var seminarierna och samtalen som jag skulle vilja delge, men de som gjorde starkast intryck var de tre som handlade om små barns läsning, bilden och språkets makt i litteraturen och en diskussion om konstbegreppet.

Har vi glömt våra yngsta läsare?

Anne-Marie Körling, Sara Villius, Jujja Wieslander och Pia Huss funderade över att läsningen idag har något av en nyttoaspekt över sig. De menade att det viktigaste med läsning är att vi är här och nu, tillsammans! Böcker är något som ska användas i vardagen och i alla situationer. En klok slutsats tycker jag.

Bilden och språkets makt i barn- och ungdomslitteraturen

Eva Gustafsson och Mia Westin pratade om sin nya bok Rätten till din berättelse. Den handlar om maktaspekter och representation. De har, utifrån ett antal barnböcker, tagit fram praktiska exempel på hur man kan jobba med allas lika värde utifrån skönlitteratur. Vem är det som skildras i litteraturen för barn och ungdomar? Och hur skildras dessa? Vad händer med de individers och gruppers självbild om de inte representeras i litteraturen?

Boken tar sitt avstamp i Gustafssons och Westins arbete med Brytiga böcker vid Umeå Stadsbibliotek. Vilket är ett normkreativt projekt som riktar sig till barn och deras närmaste vuxna. Tillsammans med bibliotekarier, kulturpedagoger och konstnärer har de praktiska övningarna tagits fram och sedan samlats i den här boken. En bok som jag mycket ser fram emot att läsa.

Konsten att skapa konst för de minsta

Pia Huss ledde ett samtal mellan Ingrid Olsson, Charlotte Ramel, Emma Virke och Anna-Clara Tidholm om konstbegreppet går att appliceras på bilderna i bilderböcker. Författarna och illustratörerna var lite oense om detta men var helt överens om att oavsett vad man kallar det så ska man absolut ta bilderböckerna på allvar.

Att lyssna på ett samtal med erfarna författare och illustratörer där de för en diskussion på hög nivå om böcker för små barn är otroligt inspirerande tycker jag. De tar frågan på allvar och lyfter också fram de viktiga jobb personal i förskolan och på bibliotek gör för att höja statusen och kvalitén på böcker för barn.

/Kristina

 

Camillas reflektioner

Vi inom Lässatsningen följer alltid de diskussioner och nyheter som gäller skolbiblioteken, så även under Bokmässan. Under ett seminarium medverkade representanter från bland annat regeringen, fackförbundet DIK och Svensk biblioteksförening när skolbibliotek i världsklass diskuterades. Över lag ser skolbibliotekens framtid ljusare ut än på länge vilket är goda nyheter för alla elever!

Varje elev förtjänar att ha ett skolbibliotek i världsklass – men hur går vi till väga? Det tycks finnas en konsensus kring skolbibliotekens och den utbildade skolbibliotekariens viktiga roll för elevers måluppfyllelse på alla nivåer, nu behöver vi också nå dit.

Ett orosmoln är bristen på utbildade bibliotekarier. Arbetslösheten bland bibliotekarier är rekordlåg och mer än 2000 behöver examineras inom de närmsta åren för att täcka behoven. Hur skolbibliotekarierna ska finansieras var en annan fråga som diskuterades. Fackförbundet DIK och Svensk biblioteksförening har tidigare tagit fram siffror som visar att det skulle kosta 1,5 miljarder att bemanna skolbiblioteken. Det kan tyckas vara en stor summa men med tanke på vad forskningen om skolbibliotek visar är 1% av den totala skolbudgeten en liten summa, menade panelen. Den 1 juli förstärktes skolbibliotekens roll i läroplanen, panelen diskuterade huruvida den skrivelsen räckte – har fler skolbibliotekarier börjat anställas på skolorna? Svaret från panelen var ett enhälligt NEJ och med en viss förvåning konstaterades det att skolbibliotekens roll behöver stärkas ytterligare i läroplanen.

/Camilla

 

Lottens reflektioner

Om man inte har seminariekort rekommenderar jag att ta del av scenprogrammen på Litteraturscenen samt Biblioteks & Berättarscenen. Eller kanske Mångspråkstorget eller Pedagogikscenen… Utbudet av program är oändligt och Bokmässan är stor. Har man dessutom tillgång till seminarierna är det stört omöjligt att kunna ta del av allt man önskar. Det är till och med omöjligt att överskåda vad man skulle kunna tänkas önska att ta del av!

Ett intressant samtal jag lyssnade på var ”Litteraturens värde i flerspråkiga områden”.  Det var Annelie Drewsen som talade med författaren Christina Wahldén och Gunilla Lundgren. Gunilla Lundgren skriver böcker men är också en eldsjäl i projektet Nobel i Rinkeby. I närmare 30 år har elever och lärare i Rinkebyskolan arbetat med nobelpristagares texter. Och allt som oftast kommer nobelpristagaren i litteratur och träffar barnen i biblioteket i Rinkeby. Det är ett besök som uppskattas lika mycket av eleverna som nobelpristagaren själv.

Ett av Bokmässans teman i år var ”Bild”. Jag var på ett seminarium under rubriken ”Besluten bakom bilderna”. Journalisten Yukiko Duke samtalade med Magnus Bard som tecknar bilder på DN´s ledarsida, Sara Lundberg som skriver och illustrerar barnböcker och Cecilia Torudd. De berättade om sitt skapande, hur de tänker och inte tänker när de illustrerar. Alla tre visade även bilder som de fått refuserade av olika anledningar. Jag tyckte det kändes som att just de bilderna betydde något extra för alla tre.

Jag tog del av fler seminarium, scenprogram samt ett par monteraktiviteter. Fast jag besökt mässan många gånger förut häpnar jag över dess storlek och utbud. Mycket är sig likt från gång till gång men en del förändringar noterar jag. Till exempel heter det inte Bok och biblioteksmässan längre. Sedan några år tillbaka lanseras tillställningen kort och gott som Bokmässan. Men ändå; det är fortfarande lika tröttande, intressant och alldeles fantastiskt att besöka Svenska mässan i Göteborg dessa dagar!

/Lotten

 

Katharinas reflektioner

Två intensiva dagar på bokmässan med inspiration för hur vi ska arbeta läsfrämjande och det som följer med mig är något som var ett genomgående tema genom de flesta seminarier jag valde att ta del av, barnens delaktighet och hur vi kan arbeta läsfrämjande på ett inkluderande sätt. Tre extra inspirerande programpunkter var det här:

Det första seminariet var ”Att utforma ett barnbibliotek” och handlade just om delaktighetsprocesser. Seminariet baserades på Barbro Johanssons och Frances Hultgrens rapport ”Att utforma ett barnbibliotek tillsammans med barn”. Barbro och Frances har bedrivit följeforskning över projektet Kanini i Malmö och i rapporten redovisar de för de processer som ledde fram till Malmö stadsbiblioteks nya barnavdelning och hur barnen var delaktiga hela vägen. Rapporten visar tydligt att det är möjligt att inkludera även de yngsta barnen rent praktiskt i arbetet med att skapa ett barnbibliotek. Rapporten finns att ladda ner här:

En annan höjdpunkt under bokmässan var Johan Anderblads (Sveriges läsambassadör) presentation av flera läsprojekt ute i landet. Han berättade bland annat om Hallunda fritidsgård som samarbetade med folkbiblioteket och läste högt för ungdomarna på fritidsgården. Det värmde verkligen i mitt högläsar-hjärta, sluta inte läsa högt för era barn för att ni tror att de är för stora. Det finns en enorm vinst i att läsa högt för varandra långt upp i åldrarna.

Matilda Westerman, Patrik Lundberg, Elin Ek och Ylva Mårtens hade ett inspirerande samtal kring ”Barnens makt i samhället och litteraturen”. De berättade om hur de tänker då de skriver för en ung publik och vill ge barnen makt och skapa ett samhällsengagemang. Elin Ek har skapat karaktären Athena som har ett stort samhällsengagemang och bestämmer sig för att göra något åt miljöförstöringen. Hon har helt enkelt bestämt sig för att rädda världen. Matilda Westerman och Patrik Lundberg har skrivit två faktaböcker som riktar sig till barn och ungdomar och handlar om hur samhället fungerar och vad man ska göra om man som ung vill ändra på något. Fantastiska böcker som alla tar barnen och ungdomarna på största allvar.

Berättelsen om Sverige texter om vår demokrati av Patrik Lundberg, illustrerad av Daria Bogdanska

Så funkar Sverige av Matilda Westerman, illustrerad av Johanna Kristiansson

Athena. Grattis världen jag är här nu! Av Elin Ek

/Katharina