Category Archives: barnlitteratur

KONSTig läspromenad

På en fortbildningsdag i Katrineholm blev jag introducerad för “KONSTiga djur”, en vandring genom Katrineholms stadspark där flera av de offentliga konstverken föreställer djur. Förskolegrupper följer kartan och bibliotekarier har hittat sånger, rim och ramsor som anknyter till konstverken. Jag blev inspirerad av detta arbete och min hjärna började genast tänka på vilka offentliga konstverk som finns i Eskilstuna. Under våren 2018 är det tema: “Natt” i Tusen sagors rum på Stadsbiblioteket. Direkt så tänkte jag på konstverket “Drömmar”. Det är skapat av konstnären Annika Oskarsson. Ett kostverk som inbjuder till lek, det är mjukmatta under och det är tillåtet att klättra i konstverket. Sängarna anspelar på sjukhemmet som en gång låg på platsen. Så detta konstverk blev det naturliga målet för vår promenad i Eskilstuna.

Vi i lässatsningen vill att barn och barngrupper ska komma till biblioteken. En KONSTig läspromenad startar på Stadsbiblioteket med konstverket “Myrorna” av Knut-Erik Lindberg. Till alla konstverk finns litterära kopplingar, skönlitteratur, faktatexter och filmklipp. Både nytt och gammalt. Om barnen har med sig en digitalenhet kan de scanna QR-koder i häftet längs promenaden och komma direkt till texter och filmklipp.

IMG_0361[1]

Allt material grundar sig på skolans läroplan Lgr-11, reviderad 2017. Materialet består av ett häfte med karta, kort beskrivning av de offentliga konstverken samt olika textkopplingar. När jag skrev häftet tänkte jag på grundskolans lågstadium, Förskoleklass till åk 3. Promenaden går självklart att anpassa till yngre och äldre barn. Alla barngrupper har olika behov, en del behöver mycket förberedelse innan promenaden och andra blir inspirerade under promenadens gång och vill arbeta vidare efteråt.

IMG_0359[1]

Under arbetets gång kontaktade jag Konstpedagog Synnöve Pohjola Ejdetjärn på Eskilstuna konstmuseum för att samarbeta kring detta projekt. Något som visade sig vara mycket lyckat då Synnöve varit med och arbetat med projektet i Katrineholm. Grupper som vill ha extra information om de offentliga konstverken kan kontakta Synnöve så följer hon med på läspromenaden och berättar mer om konstverken.

IMG_0402[1]

Här ser vi konstverket “Katter” av Ulla och Gustav Kraitz.

Det kändes viktigt att få med gatukonsten på gågatan som är skapad av barn i Eskilstuna. Det var en tävling där barn i Eskilstuna fick rita vad de gör på sin fritid. Flera av bilderna blev plattor i gågatans stenläggning.

Om du är sugen på att gå promenaden finns materialet på Barnavdelningen på Stadsbiblioteket och Eskilstuna Stadsbiblioteks hemsida. Böckerna går självklart att låna!

IMG_0405[1]

Passa på att mata änderna när du passerar dem!

Ylva Lindholm

Advertisements

Tack för i år!

Här är lite av det som hänt under 2017:

Ca 60 barn och vuxna kom till Lässatsningens Sommarboksfest och fick bland annat träffa författaren Ulf Sindt.

437 barn läste 2-4 böcker under Läslovet och lämnade in Läslovshäftet.

28 skolbibliotek har fått en förstärkning med 115 boktitlar vardera i form av böcker och ljudböcker.

4 förskolor bygger upp förskolebibliotek i samarbete med Lässatsningens bibliotekskonsulenter.

70 förskolor i kommunen har fått 30 böcker för att utöka sitt bestånd av litteratur, samt kommer att under januari 2018 få en läsmöbel.

Välkomsten har fortsatt att få litteratur på svenska och på olika språk.

488 elever från förskoleklass-åk3 har fått bokprat av Lässatsningens bibliotekskonsulenter.

59 st åk3:or har fått ett författarbesök.

136 förskolebarn har fått sagostund på stadsbiblioteket i Lässatsningens regi.

394 barn i förskoleklass har besökt biblioteket och deltagit i Lässatsningens Bokskola.

1 310 barn i förskolklass har fått boken Bojan och brandbilen i samband med besök av personal från Räddningstjänsten.

430 personal från förskolan och skolan har deltagit i workshops och föreläsningar kring läsning.

… och mycket mer!

Vi i Lästeamet är glada och stolta över vårt arbete 2017!

Vi önskar Alla

En God Jul och Ett Gott Nytt År! 

Bild

Lästeamets boktips, från vänster: Linda Henriksson tipsar om Trolltider av Maria Gripe, Helena Nilsson tipsar om Tio vilda hästar firar jul av Grethe Rottböll och Lisen Adbåge, Ylva Lindholm tipsar om Spöksången av Katarina Genar och Camila Lord tipsar om Lisbet och sambakungen av Emma Karinsdotter.

 

Höstens arbete med våra förskolebibliotek

Under hösten har mycket av vårt arbete med förskolebiblioteken handlat om inköp. Dels har vi köpt in möbler till förskolornas bibliotek, utifrån önskemål från personalen på förskolan, dels har vi köpt in massor av böcker. Eftersom det är viktigt att hela förskolan ska känna att detta är deras bibliotek så köper vi in allt från småbarnsböcker till kapitelböcker, skönlitteratur och faktaböcker. Vi satsar också mycket på inköp av böcker på andra språk än svenska. Förskolorna har angett till oss vilka språk som finns representerade på förskolan och vi försöker köpa in böcker på dessa språk så långt det är möjligt. Vi vill såklart att alla språk som finns på förskolan också ska synas i bokbeståndet på förskolebiblioteket.

Nu är mycket av möblerna på plats på våra förskolor och böckerna trillar in i strid ström. Invigningar av våra förskolebibliotek planeras till början av nästa år.

Parallellt med detta praktiska arbete går också kontaktpersonerna för förskolebiblioteken en studiecirkel som vi i lässatsningen leder utifrån Agneta Edwards bok ”Bilderbokens mångfald och möjligheter”. Där diskuterar vi bland annat hur man lägger upp en lässtund och hur man väljer sina böcker. Vi läser bilderböcker som kan kännas extra utmanande och diskuterar hur man på bästa sätt använder dessa i barngrupp.

Flera avdelningar på förskolebiblioteken har besökt Eskilstuna stadsbibliotek med sina barngrupper och fått en visning och sagostund. En del i vårt syfte med förskolebiblioteken är nämligen också att knyta förskolan och folkbiblioteket närmare varandra. Kontaktpersonerna presenterar också löpande arbetet med förskolebiblioteket för sina kollegor, allt för att få hela förskolan med i arbetet. Vi brukar prata om att förskolebiblioteket är något som ska synas i verksamheten och verksamheten ska synas i förskolebibliotek.

Vi återkommer här på bloggen med mer uppdateringar när invigningarna är igång. Hör gärna av er om ni undrar över något!

/Linda

 

Astrid Lindgren konferensen 2017

Konferensen ägde rum på 14 november, på dagen 110 år sedan Astrid födelse. Det var dessutom Emils namnsdag. Konferencier för dagen var Maria Lassén-Seger, på sin klingande finlandssvenska var hon en bra guide. Det var ingen lätt uppgift att hålla ihop det breda temat: Läsning, Tänkande och Medborgarskap.

Inledningstalare var David Lagercrantz. Det blir nästan komiskt när han som är uppväxt i finkulturens högborg berättar om sina första möten med Zlatan. Då Zlatan beskriver hur det var att komma hem från skolan och kika in i ett tomt kylskåp. Ibland kunde det finnas några öl. Deras gemensamma bok har fått många som aldrig läst en bok att börja göra det. David beskriver det som det största i hans författargärning. Han gjorde bra kopplingar till Astrid. Särskilt målande var svärtan i beskrivningen från hennes krigsdagböcker där hon sitter i ett regnigt Furusund sommaren 1944. Sture kommer ut till henne och berättar att han älskar en annan.

Ola Rosling arbetar vidare i sin fars, Hans Roslings, fotspår. Gapminder ger oss en faktabaserad världssyn. Ola gjorde klockrena kopplingar mellan Astrid Lindgren-figurerna och statistiska data om vår omvärld från 1800-talet till nutid. Statistiken blev levande och vi vanliga döingar kunde med lätthet hänga med.

Därefter blev det en nyp-mig i armen stund när Ann-Helén Laestadius högläste om Madickens julbesök hos familjen Nilsson. Ann-Heléns favorit som barn var just Madicken. Som barn fick Ann-Helén hjälp av skolbibliotekarien att hitta böcker att läsa- Hon plöjde Ann på Grönkulla, Kulla-Gulla mfl. Men Kitty-böckerna hade bibliotekarien inlåst i ett rum de fick barnen inte läsa. I Astrid Lindgrens-böcker kunde Ann-Helén alltid identifiera sig.

Milad pratar i 180 om sitt hektiska liv där han ska hinna med allt innan han fyller 30. Han är statsvetare, jurist och föreläsare.Milad kan skoja om sitt goda självförtroende. Skolvisionär är något Milad också har på sin meritlista Hösten 2016 stod hans skola klar i Kista så klart 3 år före hans 30 årsdag. Alla elever som började på skolan fick ett personligt hembesök av Milad. Då han pratade med familjen och eleven om vad de förväntade sig av att börja på hans skola. Jag gillar Milads slutcitat: “Lika barn leka bäst. Olika barn hittar på de bästa lekarna”!

Efter denna starka inledning blev det fikapaus. Programmet dalade lite före lunch när Anton Landehag från Ungdomsbarrometern visade statistik om ungdomars åsikter. I fyra år har Tomas Alfredsson och konstnären Jesper Waldesten arbetat på en nytolkning av Bröderna Lejonhjärta. Det var hög igenkänningsfaktor när Tomas beskriver hur man som vuxen ska högläsa Bröderna Lejonhjärta för ett barn och man börjar gråta redan på första sidan. Deras samarbete har börjat från noll med Astrids text. Jesper skapar grafiska bilder, med hjälp av Sivs trycks bilderna som koppartryck. Projektet har stött på många hinder, nu blir det iallafall en bok och Jespers bilder kommer att ställas ut i en konstutställning i vår på Kulturhuset. Själv har jag svårt att ta till mig dessa bilder, det känns bara svårt och svart. De lämnar inget utrymme för den värme och kärlek som jag ser i boken. de ser berättelsen som Skorpans feberdrömmar. Konferencier,Maria sammanfattar bra och menar att vi människor har ett omättlig behov av berättelser.

Eftermiddagen inleddes av Philip Pullman som pratade om “Vart är berättandet på väg?” Han gav ett historiskt perspektiv från de första muntliga berättarna och de första nedteckningarna på lertavlor och fram till nutid. Armita Golkar är psykologiforskare och gav kognitiva nycklar till hur läsning aktiverar och omformar hjärnan. Mycket intressant berättat. Armitar står för ett av dagens visdomsord: “Skönlitteratur är hjärnans fria lek”.

Lena Andersson beundrar hur Emil kämpar på med Alfred i snöstormen. Med sin torra humor berättar hon också om när Karlsson visar sina tavlor för Lillebror. – Här har jag ritat kaniner. Lillebror tycker att det ser ut som en räv. Åh, säger Karlsson, kaninerna är ju i rävens mage. “Läs sakta med lev fort”, sammanfattar Lenas anförande.

Elisabeth Åsbrink har gjort en nyäsning av Mio min Mio. Bo Vilhelm Olsson längtar efter Fader konungen precis som Elisabeth själv längtade efter sin far. Litteraturens kraft sätter ord på vår egen längtan.

Avslutningsvis är det ett samtal mellan Maria Lassén-Seger, Ann-Marie Körling, Kattis Hoflin, Ann Sköld och Annika Lindgren. Ann-Marie menar att det är viktigt att inte väja för barns tankar. Astrid var en sån som inte väjde. När Ann-Marie förlorade sin pappa i åk 1 fann hon styrka i Pippi. Klarar Pippi sig utan pappa så kan jag också klara det. Kattis sammanfattar bra genom att säga att vi som är här idag är redan frälsta. Det blir som att slå in öppna dörrar. I sitt arbete funderar hon mycket på hur hon kan få beslutsfattare och de med makt att förstå. Dessa tankar tar jag med mig. Vi måste ständigt prata om varför läsning är så viktigt.

Dagen avrundas med mingel i Studion där det prestigefyllda Astrid Lindgren-priset delas ut. I år får Jenny Jägerfeld priset!

Läsambassadör Anne-Marie Körling på Eskilstuna Teater

Bokningen gjordes tidigt i höstas och vi är många som sett fram emot dagen. Så i torsdags, den 23 mars, höll Sveriges läsambassadör, Anne-Marie Körling, sin efterlängtade inspirationsföreläsning på Eskilstuna Teater inför drygt 200 förskolepedagoger, lärare och bibliotekarier.

Anne-Marie är, förutom läsambassadör och föreläsare, även lärare, krönikör och författare. Hennes erfarenhet kring barns läsning (och för den delen icke-läsning eller att läsa utan att förstå) är lång vilket märktes tydligt. Hon inledde föreläsningen med att prata om vikten av att vi vuxna visar att vi är läsande personer, bland annat visade hon hur hon brukar bära boken hon läser väl synlig innanför byxlinningen vilket väcker nyfikenhet hos eleverna. Hon pratade även om vikten av att omge barn och unga med böcker och texter och visade flera exempel på hur barn och elever läser om de får rätt förutsättningar till det. Skratten var många när Anne-Marie föreslog att det på tavlan i klassrummet borde stå Läs INTE s. 146 istället för en uppmaning om vilka sidor som ska läsas.

I två timmar föreläste Anne-Marie och vi tror och hoppas att alla som lyssnade till henne fick med sig tips, idéer och inspiration tillbaka till sina verksamheter. Vår ungdomsbibliotekarie här på Eskilstuna stadsbibliotek blev så inspirerad av “dikt-på-toaletten-historien” att hon skrev ut citat ur böcker (med hjälp av en vinylskrivare) för att sätta upp på väggen inne på bibliotekets toalett. Tänk vilken skillnad vi vuxna kan göra för barn och elever, i stort som smått!


korling4


korling3

Anne-Maries två år som läsambassadör är snart över. Hennes engagemang för barn och ungdomars läsning kommer vi dock alltid bära med oss. Läsambassadören utses av Kulturrådet och under årets bokmässa i september kommer vi få veta vem som ska fortsätta arbetet med att främja läslust och verka för att alla barn och ungdomar ska få lika förutsättningar att nå litteraturen. Har du ett förslag på kandidat till läsambassadör? Det går att nominera här.

Ett stort tack till Anne-Marie Körling och till er som kom för att lyssna. Vad roligt att ni var så många som ville komma på föreläsningen!

Den meningsfulla högläsningen

d_zlasambassadoren_402

Anne-Marie Körling, foto Statens Kulturråd

Den 23 mars kommer Läsambassadör Anne-Marie Körling till Eskilstuna teater och föreläser för förskole- och skolpersonal. Vi i lästeamet är så glada över att hon kommer till Eskilstuna.

Anne-Marie Körling utsågs till Läsambassadör 2015 på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg av kulturminister Alice Bah Kuhnke. Initiativet till Läsambassadören kommer från Kulturrådet och är de som finansierar verksamheten. Lassambassadörens uppdrag är på två år. Liknande verksamheter finns sedan tidigare i USA, Storbritannien, Irland och i Australien. Läsambassadören skall verka för att alla barn och unga skall få samma chans att möta litteraturen, Läsambassadören skall också inspirera vuxna till att främja och stödja ungas läsning. En viktig målgrupp för Läsambassadören är att nå målgruppen barn och vuxna som inte läser.

kc3b6rling1.jpg

 

Citatet ovan är hämtad från Anne-Marie Körlings bok Den meningsfulla högläsningen. I boken skriver hon om just vikten av högläsning. Hon menar att högläsning handlar om att dela något och att vi talar och lyssnar oss in i skriftspråket och att en text som högläses blir en bro till skriftspråket. Vidare skriver hon; Om det är så att barn som tidigt möter böcker och berättelser är bättre rustade för skolans krav på textförståelse bör vi stötta dem genom att läsa för dem (Körling 2012 s 6-7). Det är viktigt att hem och skola samverkar och föräldrar som vill att deras barn ska vara väl rustade för skolans krav på textförståelse bör stötta barnen genom att högläsa för dem. Anne-Marie Körling ger flera tankar och tips om högläsning, till exempel:
• Läs de texter ni möter på tunnelbanan, i bussen och på skyltar (om de lämpar sig för barn att
höra).
• Läs på andra stunder än vid sänggåendet.
• Då du läser en bok visar du barnet att böcker är viktiga.
• Om ditt barn gillar kartor, högläs ur kartböcker. (Körling 2012 s 25)

Körling berör även högläsning av faktatexter. Faktatexter är oftast komplicerade och fyllda med saker som eleven ska lära sig. Hon uppmanar lärare att läsa högt för varandra för att få en insikt i hur en text kan uppfattas när någon annan läser den. Vilka kopplingar gör du till texten och hur ser kopplingarna ut, kan vara bra reflektioner för att förstå hur eleverna kan uppfatta en text och på så sätt kunna ge ett bra stöd till eleverna. Även här ger Körling goda och bra exempel på hur man kan göra och tips på pedagogiska samtal om faktatexter och undervisning. Hon ger också läxläsartips till föräldrar.

Både skolbiblioteket och folkbiblioteket är platser som passar för att diskutera litteratur och högläsning. Den som är en ovan biblioteksbesökare bör be en bibliotekarie om hjälp för att hitta böcker som passar till högläsning eller som passar just till det här barnet; greppa en bibliotekarie och ta stöd av dem som är i professionen (Körling 2012 s 57) uppmanar Anne-Marie Körling. Vid val av böcker kan man högläsa ett litet stycke ur en bok och fråga eleverna vad de tyckte om det lilla som lästes. På så sätt kan ett intresse för boken väckas. Anne-Marie Körling skriver att hon brukar ta med tio böcker från skolbiblioteket som hon högläser lite ur för att låta eleverna möta olika författaröster med olika språk.

Anne-Marie Körling avsluta sin bok med orden:
För att lyssna flyttar vi oss närmare varandra.
För att berätta söker vi ögonkontakt.
Det vi högläser skapar relation. Vi har något gemensamt att dela. Själva innehållet.
Berättelsen. Faktatexten. Vi gillar varandra. Författarna gillar oss. De vill berätta.                             Högläsningen berättar.
Gilla! Gilla!
(Körling 2012 s 61)

Den meningsfulla högläsningen är en liten lättläst bok med många goda råd, tips och exempel. Mycket handlar om skolan men även uppmaningar till föräldrar och jag tycker att alla som är i kontakt med barn och barns läsning – oavsett om det är för lärande eller för nöje – bör läsa boken!

//Helena, Lästeamet

Vita streck – ett bilderboksprojekt

 

 

Under hösten har vi i Lässatsningen arbetat tillsammans med fyra stycken förskolor i ett läsprojekt om Sara Lundbergs böcker om Vita streck. Förskolorna som har arbetat engagerat hela hösten är Edlingevägens förskola, Fogdegatans förskola, Hållsta förskola och Sundbyvägens förskola.

På förskolorna har man läst böckerna om Vita streck och sedan arbetat kreativt utifrån dessa. Några av aktiviteterna har varit att barnen tillsammans med pedagogerna har gått ut i sin närmiljö för att titta och dokumenterat vita streck i trafiken. Många av barnen har ritat både Vita och olika miljöer med hus. En förskola valde att bygga hus i olika tekniker, ett cirkustält i tyg, en koja i trä, ett hus i lera och ett pepparkakshus. En förskola har gjort en stor stadsmiljö med vägar med vita streck och många hus skapade av mjölkkartonger som de har färglagt. En annan förskola har gjort teckningar med oljekritor och vattenfärg som blev härliga små konstverk med fina färger. En förskola har också skapat Gubben Röd som finns med i böckerna.

img_4798

I november fick förskolorna besök av Sara Lundberg som skapade olika kontsverk tillsammans med barnen. Det var ett uppskattat besök och det märktes att barnen hade lyssnat mycket på böckerna om Vita. Sara läste en av sina böcker och sedan skapade hon tillsammans med barnen. På flera av förskolorna målade de ett stort landskap på täckpapper på golvet tillsammans med Sara.

 

Allt detta som barnen på förskolorna har skapat finns nu i en utställning på Eskilstuna stadsbibliotek. Den 20:de december hade vi vernissage och invigning av utställningen. Sara Lundberg var med och invigde utställningen och två av barnen fick klippa det röda bandet. Drygt 60 barn från alla fyra förskolorna var på plats, minglade i montern och dansade ringdans runt hela biblioteket som avslutning.

Utställningen finns kvar till den 15 januari, så kom gärna hit och titta!

Vi vill tacka alla förskolorna för deras engagemang och hoppas att vi kan jobba på liknande sätt även i framtiden! Om ni har några idéer så tveka inte – hör av er! /Linda

img_0380