Category Archives: bibliotek

Internationella barnboksveckan 2017

Internationella biblioteket arrangerar varje år en barnboksvecka under vecka 46, då de bjuder in författare från hela världen till Sverige. Internationella biblioteket började med detta 2004 och sedan starten har 60 författare från 42 länder deltagit. Syftet med barnboksveckan är trefaldigt:
• att stimulera barn och ungdomar med annat modersmål än svenska till ökad läsning
och eget skrivande
• att öka kunskapen bland svenska bibliotekarier och författare om barn- och ungdomslitteratur
i de valda länderna
• att låta de inbjudna författarna träffa sina svenska författarkollegor och lära sig mer om den
svenska barn- och ungdomslitteraturen

Under veckan träffar författarna barn och ungdomar med andra modersmål än svenska i skolor eller på bibliotek. Författarna stannar inte bara i Stockholm utan gör också framträdanden på andra håll i Sverige. Förutom barnen möter de föräldrar, svenska kollegor, bibliotekarier och modersmålslärare. (https://biblioteket.stockholm.se/kalender/l%C3%A4supplevelser-fr%C3%A5n-hela-v%C3%A4rlden-internationella-bibliotekets-barnboksvecka)

I år bjöds Barbara Gawryluk från Polen, André Neves från Brasilien och Cheewan Wisasa (Chīwan Wisāsa) från Thailand till Sverige. Eskilstuna kommuns Lässatsning kunde i samarbete med Eskilstuna Interkulturella enhets två modersmålslärare Kazimiera Jakacka-Mikulska modersmålslärare i polska och Kanya Scott modersmålslärare i thailändska bjuda in Barbara Gawryluk och Cheewan Wisasa till Eskilstuna.

Under torsdagen, den 16 november besökt Barbara Gawryluk Eskilstuna. Med polska modersmålsläraren Kazimiera Jakacka-Mikulska hjälp kom ett 40-tal polsktalande, både barn och vuxna, och lyssnade till Barbara när hon berättade om sina böcker. Barbara skriver bland annat berättelser där djur har huvudrollen. Som i boken om hunden Dżok, en alldeles B1extraordinär hund som i en av böckerna hjälper två pojkar att lära sig läsa och räddar ett hus från att brinna ner. Men hon skriver också lite alvarliga böcker som bland annat tar upp krig och flykt ur barnperspektiv. Eller som i boken Zuzanka z pistacjowego domu där vi får ta del av åttaåriga Zuzankas berättelse som efter sina föräldrars skilsmässa försöker hitta sin plats i den nya tillvaron. Barbar Gawryluk arbetar även som journalist och har ett litterärt radioprogram för barn och unga. Barbara översätter en hel del svenska barnböcker till polska. Bland annat har hon översatt Martin Widmark och Helen Wills böcker LasseMajas detektivbyrå.


På fredagen den 17 november kom Cheewan Wisasa till Eskilstuna. Cheewan är en av Thailands i dag ledande berättare, barnboksförfattare och illustratör. Han har skrivit och illustrerat en mängd böcker. Och även denna kväll, mycket tack vare modersmålsläraren Kanya Scott, kom det många barn och vuxna för att lyssna på och få träffa Cheewan.

Cheewan började med att visa bilder och berätta om sin figur, gåsen ʿĪlēngkhēngkhōng. HanW1 visade illustrationer på ʿĪlēngkhēngkhōng tillsammans med olika svenska saker, som till exempel när han rider på en dalarhäst, möter en svensk älg och Tors hammare, med flera, samtidigt som han berättade om gåsens möte med alla dessa svenska saker. Mycket uppskattat och många skratt lockade berättelsen och bilderna fram.


Cheewan visade också hur man kan lära sig det thailändska alfabetet genom sin bok Thai Alphabetsarus. Där till exempel dinosauriernas huvuden formar ett av de thailändska skrivtecknen. Ett mycket pedagogsikt sätt att lära sig mer om de thailändska tecknen. Det här var två fantastiska författarbesök. Vi i Lässatsningen är så glada över att så många barn och vuxna var intresserade och kom! Stort tack till Kazimiera Jakacka-Mikulska modersmålslärare i polska och Kanya Scott modersmålslärare i thailändska som lyckades sprida informationen om författarbesöken så att de kom så många!


Tilläggas ska att de barn och ungdomar som var med och lyssna även fick böcker av författarna som den polska och thailändska föreningen generöst skänkt för detta tillfälle!

Till sist, en reflektion: Under två kvällar i 1,5 timme lyssnade jag på språk jag absolut inte förstår. Publiken hade en fin gemenskap, författarna pratade om intressanta och roliga saker, det märktes på publikens reaktioner. Men själv ingick jag inte riktigt i den där speciella gemenskapen, jag förstod inte riktigt vad det intressanta innehöll (även om jag hade personer som då och då viskade till mig vad som sades). Och även om jag skrattade när alla andra skrattade förstod jag inte riktigt vad det var jag skrattade åt. Och jag funderar, hur många barn och ungdomar upplever inte detta när de kommer ny till ett land med ett språk de inte förstår? En nyttig erfarenhet och känsla som alla som arbetar med barn från andra länder borde uppleva.

//Helena, bibliotekskonsulent och teamledare för Eskilstuna kommuns Lässatsning

 

Advertisements

Astrid Lindgren konferensen 2017

Konferensen ägde rum på 14 november, på dagen 110 år sedan Astrid födelse. Det var dessutom Emils namnsdag. Konferencier för dagen var Maria Lassén-Seger, på sin klingande finlandssvenska var hon en bra guide. Det var ingen lätt uppgift att hålla ihop det breda temat: Läsning, Tänkande och Medborgarskap.

Inledningstalare var David Lagercrantz. Det blir nästan komiskt när han som är uppväxt i finkulturens högborg berättar om sina första möten med Zlatan. Då Zlatan beskriver hur det var att komma hem från skolan och kika in i ett tomt kylskåp. Ibland kunde det finnas några öl. Deras gemensamma bok har fått många som aldrig läst en bok att börja göra det. David beskriver det som det största i hans författargärning. Han gjorde bra kopplingar till Astrid. Särskilt målande var svärtan i beskrivningen från hennes krigsdagböcker där hon sitter i ett regnigt Furusund sommaren 1944. Sture kommer ut till henne och berättar att han älskar en annan.

Ola Rosling arbetar vidare i sin fars, Hans Roslings, fotspår. Gapminder ger oss en faktabaserad världssyn. Ola gjorde klockrena kopplingar mellan Astrid Lindgren-figurerna och statistiska data om vår omvärld från 1800-talet till nutid. Statistiken blev levande och vi vanliga döingar kunde med lätthet hänga med.

Därefter blev det en nyp-mig i armen stund när Ann-Helén Laestadius högläste om Madickens julbesök hos familjen Nilsson. Ann-Heléns favorit som barn var just Madicken. Som barn fick Ann-Helén hjälp av skolbibliotekarien att hitta böcker att läsa- Hon plöjde Ann på Grönkulla, Kulla-Gulla mfl. Men Kitty-böckerna hade bibliotekarien inlåst i ett rum de fick barnen inte läsa. I Astrid Lindgrens-böcker kunde Ann-Helén alltid identifiera sig.

Milad pratar i 180 om sitt hektiska liv där han ska hinna med allt innan han fyller 30. Han är statsvetare, jurist och föreläsare.Milad kan skoja om sitt goda självförtroende. Skolvisionär är något Milad också har på sin meritlista Hösten 2016 stod hans skola klar i Kista så klart 3 år före hans 30 årsdag. Alla elever som började på skolan fick ett personligt hembesök av Milad. Då han pratade med familjen och eleven om vad de förväntade sig av att börja på hans skola. Jag gillar Milads slutcitat: “Lika barn leka bäst. Olika barn hittar på de bästa lekarna”!

Efter denna starka inledning blev det fikapaus. Programmet dalade lite före lunch när Anton Landehag från Ungdomsbarrometern visade statistik om ungdomars åsikter. I fyra år har Tomas Alfredsson och konstnären Jesper Waldesten arbetat på en nytolkning av Bröderna Lejonhjärta. Det var hög igenkänningsfaktor när Tomas beskriver hur man som vuxen ska högläsa Bröderna Lejonhjärta för ett barn och man börjar gråta redan på första sidan. Deras samarbete har börjat från noll med Astrids text. Jesper skapar grafiska bilder, med hjälp av Sivs trycks bilderna som koppartryck. Projektet har stött på många hinder, nu blir det iallafall en bok och Jespers bilder kommer att ställas ut i en konstutställning i vår på Kulturhuset. Själv har jag svårt att ta till mig dessa bilder, det känns bara svårt och svart. De lämnar inget utrymme för den värme och kärlek som jag ser i boken. de ser berättelsen som Skorpans feberdrömmar. Konferencier,Maria sammanfattar bra och menar att vi människor har ett omättlig behov av berättelser.

Eftermiddagen inleddes av Philip Pullman som pratade om “Vart är berättandet på väg?” Han gav ett historiskt perspektiv från de första muntliga berättarna och de första nedteckningarna på lertavlor och fram till nutid. Armita Golkar är psykologiforskare och gav kognitiva nycklar till hur läsning aktiverar och omformar hjärnan. Mycket intressant berättat. Armitar står för ett av dagens visdomsord: “Skönlitteratur är hjärnans fria lek”.

Lena Andersson beundrar hur Emil kämpar på med Alfred i snöstormen. Med sin torra humor berättar hon också om när Karlsson visar sina tavlor för Lillebror. – Här har jag ritat kaniner. Lillebror tycker att det ser ut som en räv. Åh, säger Karlsson, kaninerna är ju i rävens mage. “Läs sakta med lev fort”, sammanfattar Lenas anförande.

Elisabeth Åsbrink har gjort en nyäsning av Mio min Mio. Bo Vilhelm Olsson längtar efter Fader konungen precis som Elisabeth själv längtade efter sin far. Litteraturens kraft sätter ord på vår egen längtan.

Avslutningsvis är det ett samtal mellan Maria Lassén-Seger, Ann-Marie Körling, Kattis Hoflin, Ann Sköld och Annika Lindgren. Ann-Marie menar att det är viktigt att inte väja för barns tankar. Astrid var en sån som inte väjde. När Ann-Marie förlorade sin pappa i åk 1 fann hon styrka i Pippi. Klarar Pippi sig utan pappa så kan jag också klara det. Kattis sammanfattar bra genom att säga att vi som är här idag är redan frälsta. Det blir som att slå in öppna dörrar. I sitt arbete funderar hon mycket på hur hon kan få beslutsfattare och de med makt att förstå. Dessa tankar tar jag med mig. Vi måste ständigt prata om varför läsning är så viktigt.

Dagen avrundas med mingel i Studion där det prestigefyllda Astrid Lindgren-priset delas ut. I år får Jenny Jägerfeld priset!

Studieresa till Skåne

I mitten av juni var två stycken av oss bibliotekskonsulenter i Lässatsningen på en studieresa till Skåne. Vi hade bjudit med oss personal från de fyra förskolor som är utvalda att ingå i vårt nystartade arbete med förskolebibliotek, det var både förskolepedagoger och en förskolechef. Det var en rolig, lärorik, inspirerande och intensiv resa där vi tog med oss många nya tankar hem.

Vi åkte tåget ner till Malmö på söndagen. På måndag förmiddag hade vi ett inbokat besök på förskoleförvaltningen i Malmö för att höra mer om deras spännande projekt Läsmagi, där de bygger upp förskolebibliotek runt om i hela Malmö. Redan efter denna första punkt så började det surra i vår grupp, vi hade fått nya tankar och idéer.

Efter besöket på förskoleförvaltningen i Malmö åkte vi vidare till Lund för att besöka förskolan Lönnen och få höra mer om deras arbete med förskolebibliotek. Efter besöket på förskolan gick vi vidare till stadsbiblioteket. Där fick vi se deras barnavdelning och höra mer hur arbetet med förskolebibliotek har sett ut i Lund där arbetet startat på initiativ från folkbiblioteket.

På tisdagen var det tre stycken studiebesök på tre stycken olika förskolebibliotek i Malmö. Det var tre förskolor i olika delar av staden. Först besökte vi Gubbabackens förskola, sedan Korrebäckens förskola och sist Bastionens förskola.

Ett axplock av de idéer som kom fram under resan är:

Ett sagoråd med de lite äldre barnen på förskolan där de får vara med och bestämma. Det ska kännas som ett viktigt möte med block och penna.

Låta böcker på svenska och på andra språk stå integrerade för att arbeta inkluderande. Detta kan också skapa nyfikenhet på likheter och skillnader mellan språk och bokstäver.

Verksamheten ska synas i förskolebiblioteket och förskolebiblioteket ska synas i verksamheten.

Skapa bibliotek även i utemiljön på förskolan med enkla sittmöjligheter, filtar, kuddar och en vagn eller backar fyllda med böcker.

Efter alla dessa studiebesök var vi fullmatade med intryck eller som en av deltagarna sa när tisdagen började gå mot sitt slut – ”nu måste vi åka hem och jobba, jag har så många idéer”. Och i höst ska vi göra just det – jobba med att bygga upp våra förskolebibliotek i Eskilstuna.

Följ oss här på bloggen eller via vår sida på Facebook för att få veta mer om vårt arbete med förskolebibliotek. Nu tar vi först lite sommarledigt och sedan tar vi upp arbetet så snart vi är tillbaka.

IMG_0792
På Lönnens förskola i Lund arbetade man mycket med QR-koder.

IMG_0801
Alfons på Lunds stadsbibliotek.
IMG_0855 Gubbabackens förskolebibliotek
IMG_0839
Ett barn på Gubbabackens förskola önskade sig en hund i biblioteket så nu finns det en hund där som är mycket uppskattad bland barnen.
IMG_0838 Gubbabackens förskolebibliotek

Gubbabackens förskolebibliotek
IMG_0857 Böcker på svenska och böcker på andra språk placeras tillsammans.
IMG_0852
Bokomslag på golvet leder till förskolebiblioteket
IMG_0864
En smal ingång som markerar att nu går vi in i förskolebibioteket på Korrebäckens förskola.
IMG_0868
Korrebäckens förskolebibliotek
IMG_0878 Bastionens förskolebibliotek
IMG_0888
Utebibliotek vid Bastionens förskola syns i nedre högra hörnet.
IMG_0893 Hela gänget från Eskilstuna samlat strax innan hemfärd.

Den meningsfulla högläsningen

d_zlasambassadoren_402

Anne-Marie Körling, foto Statens Kulturråd

Den 23 mars kommer Läsambassadör Anne-Marie Körling till Eskilstuna teater och föreläser för förskole- och skolpersonal. Vi i lästeamet är så glada över att hon kommer till Eskilstuna.

Anne-Marie Körling utsågs till Läsambassadör 2015 på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg av kulturminister Alice Bah Kuhnke. Initiativet till Läsambassadören kommer från Kulturrådet och är de som finansierar verksamheten. Lassambassadörens uppdrag är på två år. Liknande verksamheter finns sedan tidigare i USA, Storbritannien, Irland och i Australien. Läsambassadören skall verka för att alla barn och unga skall få samma chans att möta litteraturen, Läsambassadören skall också inspirera vuxna till att främja och stödja ungas läsning. En viktig målgrupp för Läsambassadören är att nå målgruppen barn och vuxna som inte läser.

kc3b6rling1.jpg

 

Citatet ovan är hämtad från Anne-Marie Körlings bok Den meningsfulla högläsningen. I boken skriver hon om just vikten av högläsning. Hon menar att högläsning handlar om att dela något och att vi talar och lyssnar oss in i skriftspråket och att en text som högläses blir en bro till skriftspråket. Vidare skriver hon; Om det är så att barn som tidigt möter böcker och berättelser är bättre rustade för skolans krav på textförståelse bör vi stötta dem genom att läsa för dem (Körling 2012 s 6-7). Det är viktigt att hem och skola samverkar och föräldrar som vill att deras barn ska vara väl rustade för skolans krav på textförståelse bör stötta barnen genom att högläsa för dem. Anne-Marie Körling ger flera tankar och tips om högläsning, till exempel:
• Läs de texter ni möter på tunnelbanan, i bussen och på skyltar (om de lämpar sig för barn att
höra).
• Läs på andra stunder än vid sänggåendet.
• Då du läser en bok visar du barnet att böcker är viktiga.
• Om ditt barn gillar kartor, högläs ur kartböcker. (Körling 2012 s 25)

Körling berör även högläsning av faktatexter. Faktatexter är oftast komplicerade och fyllda med saker som eleven ska lära sig. Hon uppmanar lärare att läsa högt för varandra för att få en insikt i hur en text kan uppfattas när någon annan läser den. Vilka kopplingar gör du till texten och hur ser kopplingarna ut, kan vara bra reflektioner för att förstå hur eleverna kan uppfatta en text och på så sätt kunna ge ett bra stöd till eleverna. Även här ger Körling goda och bra exempel på hur man kan göra och tips på pedagogiska samtal om faktatexter och undervisning. Hon ger också läxläsartips till föräldrar.

Både skolbiblioteket och folkbiblioteket är platser som passar för att diskutera litteratur och högläsning. Den som är en ovan biblioteksbesökare bör be en bibliotekarie om hjälp för att hitta böcker som passar till högläsning eller som passar just till det här barnet; greppa en bibliotekarie och ta stöd av dem som är i professionen (Körling 2012 s 57) uppmanar Anne-Marie Körling. Vid val av böcker kan man högläsa ett litet stycke ur en bok och fråga eleverna vad de tyckte om det lilla som lästes. På så sätt kan ett intresse för boken väckas. Anne-Marie Körling skriver att hon brukar ta med tio böcker från skolbiblioteket som hon högläser lite ur för att låta eleverna möta olika författaröster med olika språk.

Anne-Marie Körling avsluta sin bok med orden:
För att lyssna flyttar vi oss närmare varandra.
För att berätta söker vi ögonkontakt.
Det vi högläser skapar relation. Vi har något gemensamt att dela. Själva innehållet.
Berättelsen. Faktatexten. Vi gillar varandra. Författarna gillar oss. De vill berätta.                             Högläsningen berättar.
Gilla! Gilla!
(Körling 2012 s 61)

Den meningsfulla högläsningen är en liten lättläst bok med många goda råd, tips och exempel. Mycket handlar om skolan men även uppmaningar till föräldrar och jag tycker att alla som är i kontakt med barn och barns läsning – oavsett om det är för lärande eller för nöje – bör läsa boken!

//Helena, Lästeamet

Vita streck – ett bilderboksprojekt

 

 

Under hösten har vi i Lässatsningen arbetat tillsammans med fyra stycken förskolor i ett läsprojekt om Sara Lundbergs böcker om Vita streck. Förskolorna som har arbetat engagerat hela hösten är Edlingevägens förskola, Fogdegatans förskola, Hållsta förskola och Sundbyvägens förskola.

På förskolorna har man läst böckerna om Vita streck och sedan arbetat kreativt utifrån dessa. Några av aktiviteterna har varit att barnen tillsammans med pedagogerna har gått ut i sin närmiljö för att titta och dokumenterat vita streck i trafiken. Många av barnen har ritat både Vita och olika miljöer med hus. En förskola valde att bygga hus i olika tekniker, ett cirkustält i tyg, en koja i trä, ett hus i lera och ett pepparkakshus. En förskola har gjort en stor stadsmiljö med vägar med vita streck och många hus skapade av mjölkkartonger som de har färglagt. En annan förskola har gjort teckningar med oljekritor och vattenfärg som blev härliga små konstverk med fina färger. En förskola har också skapat Gubben Röd som finns med i böckerna.

img_4798

I november fick förskolorna besök av Sara Lundberg som skapade olika kontsverk tillsammans med barnen. Det var ett uppskattat besök och det märktes att barnen hade lyssnat mycket på böckerna om Vita. Sara läste en av sina böcker och sedan skapade hon tillsammans med barnen. På flera av förskolorna målade de ett stort landskap på täckpapper på golvet tillsammans med Sara.

 

Allt detta som barnen på förskolorna har skapat finns nu i en utställning på Eskilstuna stadsbibliotek. Den 20:de december hade vi vernissage och invigning av utställningen. Sara Lundberg var med och invigde utställningen och två av barnen fick klippa det röda bandet. Drygt 60 barn från alla fyra förskolorna var på plats, minglade i montern och dansade ringdans runt hela biblioteket som avslutning.

Utställningen finns kvar till den 15 januari, så kom gärna hit och titta!

Vi vill tacka alla förskolorna för deras engagemang och hoppas att vi kan jobba på liknande sätt även i framtiden! Om ni har några idéer så tveka inte – hör av er! /Linda

img_0380

 

God Jul och Gott Nytt År!

2016 har varit ett fantastiskt år med många fina och goda möten och samarbeten!

– 310 elever deltog i Bokjuryfinalen på Eskilstuna stadsteater.
– Ca 100 barn och föräldrar kom till Lässatsningens Sommarboksfest och fick träffa författaren
Jo Salmson.
– 239 antal barn läste 2-4 böcker under Läslovet och lämnade in Läslovshäftet.
– Lässatsningen har utökat Bokcentralens bokbestånd med litteratur på de fem vanligaste
modersmålen (förutom svenska): arabiska, assyriska/nyarmeiska/keldanska, finska, kurdiska och
somaliska med 50%.
– 28 skolbibliotek har fått en förstärkning med 480 titlar vardera.
– 28 skolbibliotek har fått ett normkreativt bokpaket med tillhörande lärarhandledningar från OLIKA
förlag.
– 1112 elever från förskoleklass-åk3 har fått bokprat av Lässatsningens bibliotekskonsulenter.
– Alla elever i åk3 har fått, eller kommer att få, ett författarbesök av Andreas Palmaer.
– Välkomsten har fått ett eget bibliotek med 500 titlar anpassade efter verksamheten.
– Samtliga förskolor i kommunen har fått 101 böcker för att utöka sitt bestånd.
– Kommunens förskolor har fått ett normkreativt bokpaket med lärarhandledningar från OLIKA
förlag.
– 287 pedagoger från förskolan har fått fortbildning kring läsning.
– 146 förskolebarn har fått en sagostund på stadsbiblioteket.
– Ca 950 barn i förskoleklass kommer att besöka biblioteket och delta i Lässatsningens Bokskola.

… med mera!

Vi i Lästeamet är glada och stolta över vårt arbete 2016!
Och vi hoppas på ett lika gott 2017!

Vi önskar alla
En God Jul och Ett Gott Nytt År!

julkort

//Lästeamet, Camilla, Linda, Malin, Helena och My

Sommarboksträff

Under sommaren kan alla barn från 6-18 år vara med i Sommarboken. Barnen läser sex böcker som de skriver lite kort om i ett häfte. När de lämnar in sitt häfte får de en bok.

Sommarboken är även ett koncept på nationell nivå som Kultur i Väst anordnar. Genom att använda sig av Kultur i Västs boklåder, bokpåsar, bokmärken, klistermärken och armband förbinder man sig att även uppmuntra till läsning genom att anordna träffar för barnen.

I Eskilstuna har vi haft två träffar, den 22 juni och 22 juli, då Lässatsningen tillsammans med barn- och ungdomsavdelningen på Stadsbiblioteket bjudit in barn mellan 6-12 år för att prata böcker, pyssla och äta popcorn. Ett roligt sätt att möta barnen och prata böcker och även få höra vilka favoritböcker barnen har! Ett skojigt och trevligt koncept som vi hoppas kunna utöka och utveckla till nästa sommar!

Alla barn som är med i Sommarboken och kommer på Sommarboksträffarna blir inbjudna till vår Sommarboksfest den 10 september. Då kommer författaren Jo Salmson till biblioteket för att träffa barnen. Dessutom får barnen vara kvar på biblioteket efter stängningsdags och pyssla äta något gott och träffa clowner. Sommarboksfesten är kostnadsfri och är för alla barn mellan 6-12 år.

Sommarboksträff

// Helena & Malin