Category Archives: Bild och berättelse

Alla små läser

Under våren pågår vårt läsfrämjande projekt som vi kallar för Alla små läser. Det är ett projekt som riktar sig till 1-3 åringar på förskolor i Eskilstuna kommun.

Under hela vårterminen kommer 18 förskolor och nästan 350 barn att läsa och arbeta kring Stina Wirséns bok Vems resa?

 

Att välja en bok som passar barn i både 1-årsåldern och 3-årsåldern var väldigt svårt, men när vi läste Wirséns bok var vi sålda. Vi fastnade för bokens fina budskap om att kunna leka med varandra oavsett om man pratar samma språk eller inte.

Det stora arbetet i det här projektet genomförs inte av oss i Lässatsningen utan av alla fantastiska pedagoger ute på förskolorna. Vi ville ge dem en så bra start på projektet som möjligt så vi bjöd in Stina Wirsén en dag i december. Hon berättade om sitt arbete och om hur hon tänker kring skapande med barn. Förmiddagen avslutades med att pedagogerna själva fick vara med att skapa. Wirsén skickade med pedagogerna en enda förmaning. Om ett barn ber dig rita/måla någonting, säg ALDRIG att du inte kan!

I läroplanen för förskolan står det att ”förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmågor att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans.” Vi är helt övertygade om att man kan nå de allra flesta målen i läroplanen genom att på ett aktivt sätt jobba med litteratur och detta vill vi visa på i det här projektet. Därför kommer det under våren att åka ut ett gäng proffs som kan varje konstform mycket bättre än vi. Barnen kommer att få träffa en danspedagog, tre dramapedagoger och två musikpedagoger. Konstutövarna kommer tillsammans med barnen att bearbeta bokens innehåll utifrån konstformerna. På så sätt kommer barnen att få möjlighet att ta till sig boken på flera olika sätt.

Hur arbetet med boken i övrigt kommer att se ut är upp till varje förskola att planera och genomföra. Det är ju personalen som jobbar nära barnen varje dag som vet vad just deras barngrupp behöver och vill ha. De kommer också att hålla en avslutning för projektet på förskolorna.

Men även vi i Lässatsningen vill vara med och knyta ihop säcken så vi kommer att bjuda in barnen tillsammans med deras viktiga vuxna till stadsbiblioteket. Detta kommer att ske en dag när biblioteket är stängt för att barnen ska få äga hela biblioteket en stund. Under dagen kommer barnen att få möjlighet att skapa tillsammans med Stina Wirsén, få ta del av högläsning och få en liten biovisning av Vem-filmerna.

Vi ser väldigt mycket fram emot att följa det här projektet.

/Kristina

Advertisements

The roles and values of public libriares: The Nordic Paradigm

Eskilstuna kommuns Lässatsning blev inbjudna att håller en workshop av Nordiska biblioteket i Aten under rubriken The roles and values of public libriares: The Nordic Paradigm. Konferensen arrangeras av de nordiska ambassaderna i Aten tillsammans med Greklands nationalbibliotek och Nordiska biblioteket i Aten. Ambassaderna bjöd in experter från respektive land, som ska hålla workshops med exempel på lyckade arbetssätt för att nå framför allt barn och unga. Konferensens deltagare var grekiska bibliotekarier och pedagoger.

Ylva och Helena

Ylva och Helena utanför Akropolis i Aten, en kall och blåsig eftermiddag.

Redan under torsdags kvällen träffades alla som skulle hålla i workshops från norden, Lotte Hviid Dhyrbye chef för Tanketanken Fremtidens Biblioteker från Danmark, Mervi Heikkilä från Finland bibliotekschef i Seinäjoki, Gréte Björg Ólafsdóttir chef över barn avdelningen på biblioteket i Kópavogur samt Margrete Rasmussen specialrådgivare för barn- och ungdomslitteratur på huvudbiblioteket i Bergen, Norge, samt programchef. Kommunikations- och kulturansvarig på norska ambassaden i Aten Christina Sordina , Evergina Vasilakaki, projektledare på Nationalbiblioteket Aten och Eve Charitoudi, bibliotekarie på Nordiska biblioteket i Aten. Det blev många diskussioner om framtidens bibliotek, om att läsa i fysiska böcker eller använda sig av digitala böcker och hur vi på biblioteken ska möta barns och ungdomars internetanvändning.

På fredag förmiddag var det då dags att workshopa. Vi var på Nationalbiblioteket i Aten, som ligger i kulturcentrumet Stavros Niarchos Foundation Cultur Center (SNFCC). En fantastisk byggnad som sitter ihop med Atens Operahus. Utanför byggnaden fanns stolar och bord, inte helt olika de som vi i Eskilstuna har på Fristadstorget och Bibliotekstorget! Innan workshopen hann vi titta på barnavdelningen på biblioteket som ganska nyligen blivit klart. Här fanns öppna ytor där barn kan vara, bord och stolar som passar för små och naturligtvis en massa böcker!

Kl 9:00 startade vi med en gemensam samling där generaldirektören för Nationalbibliotek Filippos Tsimpoglou inledningstalade om det nya biblioteket och deras samarbete med bland annat lärare. Han berätta att bibliotekarierna besöker olika skolor för att presentera olika projekt som biblioteket arbetar med och som skolorna är välkomna att delta i. Han pratade också om vikten av E-böcker och att biblioteken måste vara en del av framtiden.

Filippos Tsimpoglou

Nationalbibliotekets generaldirektör Filippos Tsimpoglou.

Därefter talade den danska ambassadören Klavs A. Holm om de nya biblioteken, bibliotek som är öppet 24-7, bibliotek där det finns leksaker, där biblioteken är moderna och öppna och där den gamla bilden av ett tyst strikt bibliotek inte längre är vad som möter besökaren.

Klavs A Holm

Danska ambassadören i Aten Klavs A Holm.

Antti Lampinen, forskningslektor på Finlands Athen-institut pratade om hur historien knyts ihop på denna klassiska plats. Han berättade om sin upplevelse av bibliotek och hans syn är att hela världen är ett bibliotek med all den information som finns och att alla bibliotek på något sätt är förbundna med varandra. Han menade att biblioteken har en viktig roll i dag med fejknews där biblioteken runt om i världen kan tillhandahålla bra information och kunskaper.

Antti

Antti Lampinen, forskningslektor på Finlands Athen-institut.

Sedan talade är Anna Routsi, pressansvarig för Athens2018, hon pratade om bibliotekens roll, och ställde sig frågan vad är bibliotekens nya roll? Hon sa bland annat att biblioteken bör ta hand om barnen och barns rättigheter. Hon pratade också om att biblioteken är en institution som är öppen för alla – gammal som ung, och lockar dessutom alla.

Coordinator

Anna Routsi, pressansvarig för Athens2018.

Därefter var det dags för oss från de nordiska länderna att hålla i vår workshops. Vi i Eskilstuna kommuns Lässatsning inledde med att berätta kort om Eskilstuna och om Lässatsningen. Deltagarna fick sen höra om våra tankar om att arbeta med mångspråk. En av deltagarna fick tillsammans med bibliotekskonsulenten Ylva läsa ur barnboken “Den sitter fast” av Oliver Jeffers. Ylva läste på svenska och deltagaren fick läsa högt på grekiska. Efter det diskutera vi hur det var att göra på detta sätt. Det blev en bra och intressant diskussion. En av deltagarna arbetar på Za’atar NGO, en oberoende organisation som arbetar för flyktingars integration i Europa, berätta att hon hade kontakter med personer med andra språk och kunde gärna samordna så att dessa personer kan komma och läsa på de olika biblioteken eller i skolorna. Ett mycket bra initiativ tyckte vi i Lässatsningen!

Workshop

Ylva och Helena presenterar Brum och Fnisse, bild Sofia Keramida.

Vidare berättade vi om Tusen sagors rum som finns på stadsbiblioteket i Eskilstuna och sedan fick deltagarna göra en berättelse utifrån hand- och fingerdockor. Det blev tre härliga sagor och deltagarna gav sig verkligen hän i uppgiften. Vi berättade även om hur vi gör med bokskolan för 6-åringar och fick veta att i Aten bjuder man in skolorna att komma med sina klasser när som helst. De har inte detta med bokskola så som vi i Eskilstuna har utan man är välkommen när som.

Workshop handdockor

Sagoskapande med hjälp av hand- och fingerdockor.

Vi lät även deltagarna pröva på att utifrån bilder från boken “Sam och David gräver grop ihop” skriven av Mac Barnett och illustrerad av Jon Klassen,  berätta historien. Ett flertal av deltagarna var väl bekanta med boken.

DSC_0265

Workshop med bilder från boken “Sam och David gräver grop ihop, foto Sofia Keramida.

Till sists samlades vi alla igen för att göra en summering av workshopen där många goda tankar kring bibliotekens framtid kom fram. Den isländska bibliotekarien Gréte Björg Ólafsdóttir summerade med de fina orden – ”att komma till biblioteken ska vara som att komma hem”.

DSC_0281

Summering av workshopen,  moderator Evergina Vasilakaki från Nationalbiblioteket, Ylva och Helena, Mervi Heikkilä från Finland, Margrete Rasmussen från Norge, Lotte Hviid Dhyrbye från Danmark och  Gréte Björg Ólafsdóttir från Island, foto Sofia Keramida.

Efter den intensiva förmiddagen avslutades det hela med en lång lunch tillsammans med workshops-hållarna och ambassadörerna från Danmark, Finland, Norge och Sverige, Sofia Keramida som ansvarar för kommunikation och kultur på den svenska ambassaden i Aten, Christina Sordina , Evergina Vasilakaki och Eve Charitoudi, samt Filippos Tsimpoglou med flera.

Sofia och Ylva

Sofia Keramida, ansvarig för komminikation och kultur på svenska ambassaden i Aten och Ylva. Sofia Keramida är bördig från Eskilstuna.

Under eftermiddagen hann vi besöka Nordiska biblioteket och bibliotekarie Eve Charitoudi visade oss runt på biblioteket och berättade om deras arbete.

Vi från Lässatsningen är mycket glada och stolta över att få deltagit i detta evenemang! Vi avslutade vår vistelse i Aten med att besöka det otroligt fina Akropolismuseet.

//Ylva och Helena

Akropolismuseum1

Nya Akropolismuseet

Bokmässan 2018

För några veckor sedan var fyra av Lässatsningens bibliotekskonsulenter på Bokmässan i Göteborg och samlade kunskap och inspiration. Nedan följer några reflektioner från oss alla fyra.

Kristinas reflektioner

Många var seminarierna och samtalen som jag skulle vilja delge, men de som gjorde starkast intryck var de tre som handlade om små barns läsning, bilden och språkets makt i litteraturen och en diskussion om konstbegreppet.

Har vi glömt våra yngsta läsare?

Anne-Marie Körling, Sara Villius, Jujja Wieslander och Pia Huss funderade över att läsningen idag har något av en nyttoaspekt över sig. De menade att det viktigaste med läsning är att vi är här och nu, tillsammans! Böcker är något som ska användas i vardagen och i alla situationer. En klok slutsats tycker jag.

Bilden och språkets makt i barn- och ungdomslitteraturen

Eva Gustafsson och Mia Westin pratade om sin nya bok Rätten till din berättelse. Den handlar om maktaspekter och representation. De har, utifrån ett antal barnböcker, tagit fram praktiska exempel på hur man kan jobba med allas lika värde utifrån skönlitteratur. Vem är det som skildras i litteraturen för barn och ungdomar? Och hur skildras dessa? Vad händer med de individers och gruppers självbild om de inte representeras i litteraturen?

Boken tar sitt avstamp i Gustafssons och Westins arbete med Brytiga böcker vid Umeå Stadsbibliotek. Vilket är ett normkreativt projekt som riktar sig till barn och deras närmaste vuxna. Tillsammans med bibliotekarier, kulturpedagoger och konstnärer har de praktiska övningarna tagits fram och sedan samlats i den här boken. En bok som jag mycket ser fram emot att läsa.

Konsten att skapa konst för de minsta

Pia Huss ledde ett samtal mellan Ingrid Olsson, Charlotte Ramel, Emma Virke och Anna-Clara Tidholm om konstbegreppet går att appliceras på bilderna i bilderböcker. Författarna och illustratörerna var lite oense om detta men var helt överens om att oavsett vad man kallar det så ska man absolut ta bilderböckerna på allvar.

Att lyssna på ett samtal med erfarna författare och illustratörer där de för en diskussion på hög nivå om böcker för små barn är otroligt inspirerande tycker jag. De tar frågan på allvar och lyfter också fram de viktiga jobb personal i förskolan och på bibliotek gör för att höja statusen och kvalitén på böcker för barn.

/Kristina

 

Camillas reflektioner

Vi inom Lässatsningen följer alltid de diskussioner och nyheter som gäller skolbiblioteken, så även under Bokmässan. Under ett seminarium medverkade representanter från bland annat regeringen, fackförbundet DIK och Svensk biblioteksförening när skolbibliotek i världsklass diskuterades. Över lag ser skolbibliotekens framtid ljusare ut än på länge vilket är goda nyheter för alla elever!

Varje elev förtjänar att ha ett skolbibliotek i världsklass – men hur går vi till väga? Det tycks finnas en konsensus kring skolbibliotekens och den utbildade skolbibliotekariens viktiga roll för elevers måluppfyllelse på alla nivåer, nu behöver vi också nå dit.

Ett orosmoln är bristen på utbildade bibliotekarier. Arbetslösheten bland bibliotekarier är rekordlåg och mer än 2000 behöver examineras inom de närmsta åren för att täcka behoven. Hur skolbibliotekarierna ska finansieras var en annan fråga som diskuterades. Fackförbundet DIK och Svensk biblioteksförening har tidigare tagit fram siffror som visar att det skulle kosta 1,5 miljarder att bemanna skolbiblioteken. Det kan tyckas vara en stor summa men med tanke på vad forskningen om skolbibliotek visar är 1% av den totala skolbudgeten en liten summa, menade panelen. Den 1 juli förstärktes skolbibliotekens roll i läroplanen, panelen diskuterade huruvida den skrivelsen räckte – har fler skolbibliotekarier börjat anställas på skolorna? Svaret från panelen var ett enhälligt NEJ och med en viss förvåning konstaterades det att skolbibliotekens roll behöver stärkas ytterligare i läroplanen.

/Camilla

 

Lottens reflektioner

Om man inte har seminariekort rekommenderar jag att ta del av scenprogrammen på Litteraturscenen samt Biblioteks & Berättarscenen. Eller kanske Mångspråkstorget eller Pedagogikscenen… Utbudet av program är oändligt och Bokmässan är stor. Har man dessutom tillgång till seminarierna är det stört omöjligt att kunna ta del av allt man önskar. Det är till och med omöjligt att överskåda vad man skulle kunna tänkas önska att ta del av!

Ett intressant samtal jag lyssnade på var ”Litteraturens värde i flerspråkiga områden”.  Det var Annelie Drewsen som talade med författaren Christina Wahldén och Gunilla Lundgren. Gunilla Lundgren skriver böcker men är också en eldsjäl i projektet Nobel i Rinkeby. I närmare 30 år har elever och lärare i Rinkebyskolan arbetat med nobelpristagares texter. Och allt som oftast kommer nobelpristagaren i litteratur och träffar barnen i biblioteket i Rinkeby. Det är ett besök som uppskattas lika mycket av eleverna som nobelpristagaren själv.

Ett av Bokmässans teman i år var ”Bild”. Jag var på ett seminarium under rubriken ”Besluten bakom bilderna”. Journalisten Yukiko Duke samtalade med Magnus Bard som tecknar bilder på DN´s ledarsida, Sara Lundberg som skriver och illustrerar barnböcker och Cecilia Torudd. De berättade om sitt skapande, hur de tänker och inte tänker när de illustrerar. Alla tre visade även bilder som de fått refuserade av olika anledningar. Jag tyckte det kändes som att just de bilderna betydde något extra för alla tre.

Jag tog del av fler seminarium, scenprogram samt ett par monteraktiviteter. Fast jag besökt mässan många gånger förut häpnar jag över dess storlek och utbud. Mycket är sig likt från gång till gång men en del förändringar noterar jag. Till exempel heter det inte Bok och biblioteksmässan längre. Sedan några år tillbaka lanseras tillställningen kort och gott som Bokmässan. Men ändå; det är fortfarande lika tröttande, intressant och alldeles fantastiskt att besöka Svenska mässan i Göteborg dessa dagar!

/Lotten

 

Katharinas reflektioner

Två intensiva dagar på bokmässan med inspiration för hur vi ska arbeta läsfrämjande och det som följer med mig är något som var ett genomgående tema genom de flesta seminarier jag valde att ta del av, barnens delaktighet och hur vi kan arbeta läsfrämjande på ett inkluderande sätt. Tre extra inspirerande programpunkter var det här:

Det första seminariet var ”Att utforma ett barnbibliotek” och handlade just om delaktighetsprocesser. Seminariet baserades på Barbro Johanssons och Frances Hultgrens rapport ”Att utforma ett barnbibliotek tillsammans med barn”. Barbro och Frances har bedrivit följeforskning över projektet Kanini i Malmö och i rapporten redovisar de för de processer som ledde fram till Malmö stadsbiblioteks nya barnavdelning och hur barnen var delaktiga hela vägen. Rapporten visar tydligt att det är möjligt att inkludera även de yngsta barnen rent praktiskt i arbetet med att skapa ett barnbibliotek. Rapporten finns att ladda ner här:

En annan höjdpunkt under bokmässan var Johan Anderblads (Sveriges läsambassadör) presentation av flera läsprojekt ute i landet. Han berättade bland annat om Hallunda fritidsgård som samarbetade med folkbiblioteket och läste högt för ungdomarna på fritidsgården. Det värmde verkligen i mitt högläsar-hjärta, sluta inte läsa högt för era barn för att ni tror att de är för stora. Det finns en enorm vinst i att läsa högt för varandra långt upp i åldrarna.

Matilda Westerman, Patrik Lundberg, Elin Ek och Ylva Mårtens hade ett inspirerande samtal kring ”Barnens makt i samhället och litteraturen”. De berättade om hur de tänker då de skriver för en ung publik och vill ge barnen makt och skapa ett samhällsengagemang. Elin Ek har skapat karaktären Athena som har ett stort samhällsengagemang och bestämmer sig för att göra något åt miljöförstöringen. Hon har helt enkelt bestämt sig för att rädda världen. Matilda Westerman och Patrik Lundberg har skrivit två faktaböcker som riktar sig till barn och ungdomar och handlar om hur samhället fungerar och vad man ska göra om man som ung vill ändra på något. Fantastiska böcker som alla tar barnen och ungdomarna på största allvar.

Berättelsen om Sverige texter om vår demokrati av Patrik Lundberg, illustrerad av Daria Bogdanska

Så funkar Sverige av Matilda Westerman, illustrerad av Johanna Kristiansson

Athena. Grattis världen jag är här nu! Av Elin Ek

/Katharina

Internationella barnboksveckan 2017

Internationella biblioteket arrangerar varje år en barnboksvecka under vecka 46, då de bjuder in författare från hela världen till Sverige. Internationella biblioteket började med detta 2004 och sedan starten har 60 författare från 42 länder deltagit. Syftet med barnboksveckan är trefaldigt:
• att stimulera barn och ungdomar med annat modersmål än svenska till ökad läsning
och eget skrivande
• att öka kunskapen bland svenska bibliotekarier och författare om barn- och ungdomslitteratur
i de valda länderna
• att låta de inbjudna författarna träffa sina svenska författarkollegor och lära sig mer om den
svenska barn- och ungdomslitteraturen

Under veckan träffar författarna barn och ungdomar med andra modersmål än svenska i skolor eller på bibliotek. Författarna stannar inte bara i Stockholm utan gör också framträdanden på andra håll i Sverige. Förutom barnen möter de föräldrar, svenska kollegor, bibliotekarier och modersmålslärare. (https://biblioteket.stockholm.se/kalender/l%C3%A4supplevelser-fr%C3%A5n-hela-v%C3%A4rlden-internationella-bibliotekets-barnboksvecka)

I år bjöds Barbara Gawryluk från Polen, André Neves från Brasilien och Cheewan Wisasa (Chīwan Wisāsa) från Thailand till Sverige. Eskilstuna kommuns Lässatsning kunde i samarbete med Eskilstuna Interkulturella enhets två modersmålslärare Kazimiera Jakacka-Mikulska modersmålslärare i polska och Kanya Scott modersmålslärare i thailändska bjuda in Barbara Gawryluk och Cheewan Wisasa till Eskilstuna.

Under torsdagen, den 16 november besökt Barbara Gawryluk Eskilstuna. Med polska modersmålsläraren Kazimiera Jakacka-Mikulska hjälp kom ett 40-tal polsktalande, både barn och vuxna, och lyssnade till Barbara när hon berättade om sina böcker. Barbara skriver bland annat berättelser där djur har huvudrollen. Som i boken om hunden Dżok, en alldeles B1extraordinär hund som i en av böckerna hjälper två pojkar att lära sig läsa och räddar ett hus från att brinna ner. Men hon skriver också lite alvarliga böcker som bland annat tar upp krig och flykt ur barnperspektiv. Eller som i boken Zuzanka z pistacjowego domu där vi får ta del av åttaåriga Zuzankas berättelse som efter sina föräldrars skilsmässa försöker hitta sin plats i den nya tillvaron. Barbar Gawryluk arbetar även som journalist och har ett litterärt radioprogram för barn och unga. Barbara översätter en hel del svenska barnböcker till polska. Bland annat har hon översatt Martin Widmark och Helen Wills böcker LasseMajas detektivbyrå.


På fredagen den 17 november kom Cheewan Wisasa till Eskilstuna. Cheewan är en av Thailands i dag ledande berättare, barnboksförfattare och illustratör. Han har skrivit och illustrerat en mängd böcker. Och även denna kväll, mycket tack vare modersmålsläraren Kanya Scott, kom det många barn och vuxna för att lyssna på och få träffa Cheewan.

Cheewan började med att visa bilder och berätta om sin figur, gåsen ʿĪlēngkhēngkhōng. HanW1 visade illustrationer på ʿĪlēngkhēngkhōng tillsammans med olika svenska saker, som till exempel när han rider på en dalarhäst, möter en svensk älg och Tors hammare, med flera, samtidigt som han berättade om gåsens möte med alla dessa svenska saker. Mycket uppskattat och många skratt lockade berättelsen och bilderna fram.


Cheewan visade också hur man kan lära sig det thailändska alfabetet genom sin bok Thai Alphabetsarus. Där till exempel dinosauriernas huvuden formar ett av de thailändska skrivtecknen. Ett mycket pedagogsikt sätt att lära sig mer om de thailändska tecknen. Det här var två fantastiska författarbesök. Vi i Lässatsningen är så glada över att så många barn och vuxna var intresserade och kom! Stort tack till Kazimiera Jakacka-Mikulska modersmålslärare i polska och Kanya Scott modersmålslärare i thailändska som lyckades sprida informationen om författarbesöken så att de kom så många!


Tilläggas ska att de barn och ungdomar som var med och lyssna även fick böcker av författarna som den polska och thailändska föreningen generöst skänkt för detta tillfälle!

Till sist, en reflektion: Under två kvällar i 1,5 timme lyssnade jag på språk jag absolut inte förstår. Publiken hade en fin gemenskap, författarna pratade om intressanta och roliga saker, det märktes på publikens reaktioner. Men själv ingick jag inte riktigt i den där speciella gemenskapen, jag förstod inte riktigt vad det intressanta innehöll (även om jag hade personer som då och då viskade till mig vad som sades). Och även om jag skrattade när alla andra skrattade förstod jag inte riktigt vad det var jag skrattade åt. Och jag funderar, hur många barn och ungdomar upplever inte detta när de kommer ny till ett land med ett språk de inte förstår? En nyttig erfarenhet och känsla som alla som arbetar med barn från andra länder borde uppleva.

//Helena, bibliotekskonsulent och teamledare för Eskilstuna kommuns Lässatsning

 

Boktips på film

Det finns många olika sätt att berätta, beskriva och tipsa om böcker som man har läst. Ett sätt är att filma sina boktips. Idag har i stort sätt alla skolor iPads, med dessa kan man enkelt göra en film med boktips.

I onsdags, 16 mars, var Per Hillblom från Film i Sörmland på besök hos Lässatsningen för att träffa några pedagoger och  bibliotekarier för att berätta om hur man enkelt kan göra bra boktips på ett enkelt sätt med iPads. Per kom med många goda råd!

Är du nyfiken på hur man kan arbeta med detta, gå in på Film i Sörmlands hemsida och klicka här.

Jag kan lova att det är enkelt och roligt!

//Helena, Lästeamet

logga_lassatsningen_300

 

 

 

 

Bild och berättelse med årskurs 3 på Ärlaskola

Att arbeta med bild och berättelse stimulerar det egna skapandet. Utifrån bilder skapas en berättelse vilket stimulerar förmågan att tänka i bilder och integrerar dessa i berättelsen. Bild och muntlig berättelse utvecklar språkflytet och ordförrådet. Det stimulerar förmågor som lyssnandet och talet. Att arbeta med muntligt berättande är språkutvecklande.

Ärlaskola
I fredags fick jag träffa eleverna årskurs 3 i Ärlaskolan tillsammans med deras lärare Ingela Flodin och Sofia Sandberg. Ärlaskolans biblioteksansvarig Serina Söderberg var också med.

Lärarna hade bestämt att vi skulle göra berättelser utifrån olika genrer. Jag började med att prata om olika genrer med eleverna. Tillsammans kom vi på olika genrer och vad de handlar om. Jag bestämde att vi skulle göra berättelser kring genrerna deckare, kärlek, spökhistorier och fantasy. Vi gick igenom dessa lite extra och pratade om vad det är som är typisk för dessa genrer.

Det är alltid lite svårt att komma igång. Man får hjälpa eleverna så att de först titta på varandras bilder och sedan få igång dem med att berätta utifrån de bilder de valt. Efter en halvtimme samlades vi igen i klassrummet där eleverna berättade sina genreberättelser för varandra.

Efter att vi gjort den första genreberättelsen fick alla ta en bild och sedan sätta sig på sina platser. Sen gjorde vi en hel berättelse tillsammans utan att först prata ihop oss. Det blev en lång och komplicerad historia, som var lite otäck, rolig och kärleksfull, den sluta med att det var en man som hade drömt allt ihop!

Därefter gjorde vi nya grupper och nya berättelser kring genrerna fantasy, spök, deckare och kärlek. Denna gång fick eleverna välja bilder innan de fick veta sin genre. Även denna andra gång blev det bra berättelser. Jag måste säga att eleverna var väldigt duktiga! Lärarna och biblioteksansvarig var också väldigt bra på att vara med och hjälpa till med att få igång eleverna.

Eleverna berättade en fantasyberättelse om en hund som ville till enhörningarnas dal och då träffa på två eldhärskare som också ville in till enhörningarnas dal. Tack och lov blev de stoppade av ljuvmusik som spelades genom öronen på en råtta! En av spökhistorierna handla om en spökvarg. En pojke varnade de andra människorna för spökvargen med de trodde inte på honom, så nu finns spökvargen därute någonstans och spökar… I deckargenren fick vi höra berättelsen om en ond Anka som stal allt vatten och en katt! Han tyckte det var oskönt att bad. En vulkan höll på att få ett utbrott så man behövde verkligen vattnet. En noshörning och en giraff blev de som fick reda ut fallet med det försvunna vattnet och den kidnappade katten. En komplicerad kärlekshistoria fick vi också höra, som tack och lov slutade med ett lyckligt slut där de levde lyckliga i alla sina dagar!

Den här veckan ska jag träffa en årskurs etta på Skiftinge skolan och Pilen klass C på Djurgårdsskolan. I dessa klasser ska vi göra sagor utifrån bilderna jag tar med mig.

Det så är så roligt att få komma ut till skolorna!

//Helena Nilsson, Lässatsningen i Eskilstuna kommun