Category Archives: böcker

Internationella barnboksveckan 2017

Internationella biblioteket arrangerar varje år en barnboksvecka under vecka 46, då de bjuder in författare från hela världen till Sverige. Internationella biblioteket började med detta 2004 och sedan starten har 60 författare från 42 länder deltagit. Syftet med barnboksveckan är trefaldigt:
• att stimulera barn och ungdomar med annat modersmål än svenska till ökad läsning
och eget skrivande
• att öka kunskapen bland svenska bibliotekarier och författare om barn- och ungdomslitteratur
i de valda länderna
• att låta de inbjudna författarna träffa sina svenska författarkollegor och lära sig mer om den
svenska barn- och ungdomslitteraturen

Under veckan träffar författarna barn och ungdomar med andra modersmål än svenska i skolor eller på bibliotek. Författarna stannar inte bara i Stockholm utan gör också framträdanden på andra håll i Sverige. Förutom barnen möter de föräldrar, svenska kollegor, bibliotekarier och modersmålslärare. (https://biblioteket.stockholm.se/kalender/l%C3%A4supplevelser-fr%C3%A5n-hela-v%C3%A4rlden-internationella-bibliotekets-barnboksvecka)

I år bjöds Barbara Gawryluk från Polen, André Neves från Brasilien och Cheewan Wisasa (Chīwan Wisāsa) från Thailand till Sverige. Eskilstuna kommuns Lässatsning kunde i samarbete med Eskilstuna Interkulturella enhets två modersmålslärare Kazimiera Jakacka-Mikulska modersmålslärare i polska och Kanya Scott modersmålslärare i thailändska bjuda in Barbara Gawryluk och Cheewan Wisasa till Eskilstuna.

Under torsdagen, den 16 november besökt Barbara Gawryluk Eskilstuna. Med polska modersmålsläraren Kazimiera Jakacka-Mikulska hjälp kom ett 40-tal polsktalande, både barn och vuxna, och lyssnade till Barbara när hon berättade om sina böcker. Barbara skriver bland annat berättelser där djur har huvudrollen. Som i boken om hunden Dżok, en alldeles B1extraordinär hund som i en av böckerna hjälper två pojkar att lära sig läsa och räddar ett hus från att brinna ner. Men hon skriver också lite alvarliga böcker som bland annat tar upp krig och flykt ur barnperspektiv. Eller som i boken Zuzanka z pistacjowego domu där vi får ta del av åttaåriga Zuzankas berättelse som efter sina föräldrars skilsmässa försöker hitta sin plats i den nya tillvaron. Barbar Gawryluk arbetar även som journalist och har ett litterärt radioprogram för barn och unga. Barbara översätter en hel del svenska barnböcker till polska. Bland annat har hon översatt Martin Widmark och Helen Wills böcker LasseMajas detektivbyrå.


På fredagen den 17 november kom Cheewan Wisasa till Eskilstuna. Cheewan är en av Thailands i dag ledande berättare, barnboksförfattare och illustratör. Han har skrivit och illustrerat en mängd böcker. Och även denna kväll, mycket tack vare modersmålsläraren Kanya Scott, kom det många barn och vuxna för att lyssna på och få träffa Cheewan.

Cheewan började med att visa bilder och berätta om sin figur, gåsen ʿĪlēngkhēngkhōng. HanW1 visade illustrationer på ʿĪlēngkhēngkhōng tillsammans med olika svenska saker, som till exempel när han rider på en dalarhäst, möter en svensk älg och Tors hammare, med flera, samtidigt som han berättade om gåsens möte med alla dessa svenska saker. Mycket uppskattat och många skratt lockade berättelsen och bilderna fram.


Cheewan visade också hur man kan lära sig det thailändska alfabetet genom sin bok Thai Alphabetsarus. Där till exempel dinosauriernas huvuden formar ett av de thailändska skrivtecknen. Ett mycket pedagogsikt sätt att lära sig mer om de thailändska tecknen. Det här var två fantastiska författarbesök. Vi i Lässatsningen är så glada över att så många barn och vuxna var intresserade och kom! Stort tack till Kazimiera Jakacka-Mikulska modersmålslärare i polska och Kanya Scott modersmålslärare i thailändska som lyckades sprida informationen om författarbesöken så att de kom så många!


Tilläggas ska att de barn och ungdomar som var med och lyssna även fick böcker av författarna som den polska och thailändska föreningen generöst skänkt för detta tillfälle!

Till sist, en reflektion: Under två kvällar i 1,5 timme lyssnade jag på språk jag absolut inte förstår. Publiken hade en fin gemenskap, författarna pratade om intressanta och roliga saker, det märktes på publikens reaktioner. Men själv ingick jag inte riktigt i den där speciella gemenskapen, jag förstod inte riktigt vad det intressanta innehöll (även om jag hade personer som då och då viskade till mig vad som sades). Och även om jag skrattade när alla andra skrattade förstod jag inte riktigt vad det var jag skrattade åt. Och jag funderar, hur många barn och ungdomar upplever inte detta när de kommer ny till ett land med ett språk de inte förstår? En nyttig erfarenhet och känsla som alla som arbetar med barn från andra länder borde uppleva.

//Helena, bibliotekskonsulent och teamledare för Eskilstuna kommuns Lässatsning

 

Advertisements

Astrid Lindgren konferensen 2017

Konferensen ägde rum på 14 november, på dagen 110 år sedan Astrid födelse. Det var dessutom Emils namnsdag. Konferencier för dagen var Maria Lassén-Seger, på sin klingande finlandssvenska var hon en bra guide. Det var ingen lätt uppgift att hålla ihop det breda temat: Läsning, Tänkande och Medborgarskap.

Inledningstalare var David Lagercrantz. Det blir nästan komiskt när han som är uppväxt i finkulturens högborg berättar om sina första möten med Zlatan. Då Zlatan beskriver hur det var att komma hem från skolan och kika in i ett tomt kylskåp. Ibland kunde det finnas några öl. Deras gemensamma bok har fått många som aldrig läst en bok att börja göra det. David beskriver det som det största i hans författargärning. Han gjorde bra kopplingar till Astrid. Särskilt målande var svärtan i beskrivningen från hennes krigsdagböcker där hon sitter i ett regnigt Furusund sommaren 1944. Sture kommer ut till henne och berättar att han älskar en annan.

Ola Rosling arbetar vidare i sin fars, Hans Roslings, fotspår. Gapminder ger oss en faktabaserad världssyn. Ola gjorde klockrena kopplingar mellan Astrid Lindgren-figurerna och statistiska data om vår omvärld från 1800-talet till nutid. Statistiken blev levande och vi vanliga döingar kunde med lätthet hänga med.

Därefter blev det en nyp-mig i armen stund när Ann-Helén Laestadius högläste om Madickens julbesök hos familjen Nilsson. Ann-Heléns favorit som barn var just Madicken. Som barn fick Ann-Helén hjälp av skolbibliotekarien att hitta böcker att läsa- Hon plöjde Ann på Grönkulla, Kulla-Gulla mfl. Men Kitty-böckerna hade bibliotekarien inlåst i ett rum de fick barnen inte läsa. I Astrid Lindgrens-böcker kunde Ann-Helén alltid identifiera sig.

Milad pratar i 180 om sitt hektiska liv där han ska hinna med allt innan han fyller 30. Han är statsvetare, jurist och föreläsare.Milad kan skoja om sitt goda självförtroende. Skolvisionär är något Milad också har på sin meritlista Hösten 2016 stod hans skola klar i Kista så klart 3 år före hans 30 årsdag. Alla elever som började på skolan fick ett personligt hembesök av Milad. Då han pratade med familjen och eleven om vad de förväntade sig av att börja på hans skola. Jag gillar Milads slutcitat: “Lika barn leka bäst. Olika barn hittar på de bästa lekarna”!

Efter denna starka inledning blev det fikapaus. Programmet dalade lite före lunch när Anton Landehag från Ungdomsbarrometern visade statistik om ungdomars åsikter. I fyra år har Tomas Alfredsson och konstnären Jesper Waldesten arbetat på en nytolkning av Bröderna Lejonhjärta. Det var hög igenkänningsfaktor när Tomas beskriver hur man som vuxen ska högläsa Bröderna Lejonhjärta för ett barn och man börjar gråta redan på första sidan. Deras samarbete har börjat från noll med Astrids text. Jesper skapar grafiska bilder, med hjälp av Sivs trycks bilderna som koppartryck. Projektet har stött på många hinder, nu blir det iallafall en bok och Jespers bilder kommer att ställas ut i en konstutställning i vår på Kulturhuset. Själv har jag svårt att ta till mig dessa bilder, det känns bara svårt och svart. De lämnar inget utrymme för den värme och kärlek som jag ser i boken. de ser berättelsen som Skorpans feberdrömmar. Konferencier,Maria sammanfattar bra och menar att vi människor har ett omättlig behov av berättelser.

Eftermiddagen inleddes av Philip Pullman som pratade om “Vart är berättandet på väg?” Han gav ett historiskt perspektiv från de första muntliga berättarna och de första nedteckningarna på lertavlor och fram till nutid. Armita Golkar är psykologiforskare och gav kognitiva nycklar till hur läsning aktiverar och omformar hjärnan. Mycket intressant berättat. Armitar står för ett av dagens visdomsord: “Skönlitteratur är hjärnans fria lek”.

Lena Andersson beundrar hur Emil kämpar på med Alfred i snöstormen. Med sin torra humor berättar hon också om när Karlsson visar sina tavlor för Lillebror. – Här har jag ritat kaniner. Lillebror tycker att det ser ut som en räv. Åh, säger Karlsson, kaninerna är ju i rävens mage. “Läs sakta med lev fort”, sammanfattar Lenas anförande.

Elisabeth Åsbrink har gjort en nyäsning av Mio min Mio. Bo Vilhelm Olsson längtar efter Fader konungen precis som Elisabeth själv längtade efter sin far. Litteraturens kraft sätter ord på vår egen längtan.

Avslutningsvis är det ett samtal mellan Maria Lassén-Seger, Ann-Marie Körling, Kattis Hoflin, Ann Sköld och Annika Lindgren. Ann-Marie menar att det är viktigt att inte väja för barns tankar. Astrid var en sån som inte väjde. När Ann-Marie förlorade sin pappa i åk 1 fann hon styrka i Pippi. Klarar Pippi sig utan pappa så kan jag också klara det. Kattis sammanfattar bra genom att säga att vi som är här idag är redan frälsta. Det blir som att slå in öppna dörrar. I sitt arbete funderar hon mycket på hur hon kan få beslutsfattare och de med makt att förstå. Dessa tankar tar jag med mig. Vi måste ständigt prata om varför läsning är så viktigt.

Dagen avrundas med mingel i Studion där det prestigefyllda Astrid Lindgren-priset delas ut. I år får Jenny Jägerfeld priset!

Studieresa till Skåne

I mitten av juni var två stycken av oss bibliotekskonsulenter i Lässatsningen på en studieresa till Skåne. Vi hade bjudit med oss personal från de fyra förskolor som är utvalda att ingå i vårt nystartade arbete med förskolebibliotek, det var både förskolepedagoger och en förskolechef. Det var en rolig, lärorik, inspirerande och intensiv resa där vi tog med oss många nya tankar hem.

Vi åkte tåget ner till Malmö på söndagen. På måndag förmiddag hade vi ett inbokat besök på förskoleförvaltningen i Malmö för att höra mer om deras spännande projekt Läsmagi, där de bygger upp förskolebibliotek runt om i hela Malmö. Redan efter denna första punkt så började det surra i vår grupp, vi hade fått nya tankar och idéer.

Efter besöket på förskoleförvaltningen i Malmö åkte vi vidare till Lund för att besöka förskolan Lönnen och få höra mer om deras arbete med förskolebibliotek. Efter besöket på förskolan gick vi vidare till stadsbiblioteket. Där fick vi se deras barnavdelning och höra mer hur arbetet med förskolebibliotek har sett ut i Lund där arbetet startat på initiativ från folkbiblioteket.

På tisdagen var det tre stycken studiebesök på tre stycken olika förskolebibliotek i Malmö. Det var tre förskolor i olika delar av staden. Först besökte vi Gubbabackens förskola, sedan Korrebäckens förskola och sist Bastionens förskola.

Ett axplock av de idéer som kom fram under resan är:

Ett sagoråd med de lite äldre barnen på förskolan där de får vara med och bestämma. Det ska kännas som ett viktigt möte med block och penna.

Låta böcker på svenska och på andra språk stå integrerade för att arbeta inkluderande. Detta kan också skapa nyfikenhet på likheter och skillnader mellan språk och bokstäver.

Verksamheten ska synas i förskolebiblioteket och förskolebiblioteket ska synas i verksamheten.

Skapa bibliotek även i utemiljön på förskolan med enkla sittmöjligheter, filtar, kuddar och en vagn eller backar fyllda med böcker.

Efter alla dessa studiebesök var vi fullmatade med intryck eller som en av deltagarna sa när tisdagen började gå mot sitt slut – ”nu måste vi åka hem och jobba, jag har så många idéer”. Och i höst ska vi göra just det – jobba med att bygga upp våra förskolebibliotek i Eskilstuna.

Följ oss här på bloggen eller via vår sida på Facebook för att få veta mer om vårt arbete med förskolebibliotek. Nu tar vi först lite sommarledigt och sedan tar vi upp arbetet så snart vi är tillbaka.

IMG_0792
På Lönnens förskola i Lund arbetade man mycket med QR-koder.

IMG_0801
Alfons på Lunds stadsbibliotek.
IMG_0855 Gubbabackens förskolebibliotek
IMG_0839
Ett barn på Gubbabackens förskola önskade sig en hund i biblioteket så nu finns det en hund där som är mycket uppskattad bland barnen.
IMG_0838 Gubbabackens förskolebibliotek

Gubbabackens förskolebibliotek
IMG_0857 Böcker på svenska och böcker på andra språk placeras tillsammans.
IMG_0852
Bokomslag på golvet leder till förskolebiblioteket
IMG_0864
En smal ingång som markerar att nu går vi in i förskolebibioteket på Korrebäckens förskola.
IMG_0868
Korrebäckens förskolebibliotek
IMG_0878 Bastionens förskolebibliotek
IMG_0888
Utebibliotek vid Bastionens förskola syns i nedre högra hörnet.
IMG_0893 Hela gänget från Eskilstuna samlat strax innan hemfärd.

Förskolebibliotek

Nu är vi på gång med en ny satsning inom Eskilstuna kommuns Lässatsning – nämligen förskolebibliotek. I april gick vi ut med en uppmaning till förskolorna i kommunen att anmäla sitt intresse för att vara med i vårt pilotprojekt. Förskolorna fick lämna in en intresseanmälan där det skulle finnas med en motivering till varför vi skulle välja just deras förskola, de skulle också kunna visa upp en bra lokal för biblioteket och kunna ange två kontaktpersoner på förskolan som skulle kunna arbeta med detta. Vi fick in 10 intresseanmälningar och valde ut fyra stycken att samarbeta med. Lässatsningens styrgrupp med bland annat representanter från förskoleförvaltningen var med och valde vilka fyra som skulle få vara med. De fyra utvalda förskolorna är Alvägens förskola, Salvägens förskola, Stenby förskola och Näshulta förskola. Det är tre stycken kommunala förskolor och en fristående. Vi bibliotekskonsulenter som arbetar med förskolebiblioteken har under maj månad varit runt och besökt de olika förskolorna och konstaterat att de är ganska olika. De har olika behov och olika förutsättningar, vilket är bra och spännande eftersom detta är ett pilotprojekt. Vår förhoppning är givetvis att kunna starta upp fler förskolebibliotek i framtiden och då är det bra att det finns lite olika lösningar att titta på. Förutom besöken på förskolorna så har vi också haft vår första nätverksträff och vi har också varit iväg på en studieresa ner till Skåne!

Ni som är intresserade av att följa vårt arbete med förskolebiblioteken kommer hitta information här på vår blogg och på vår sida på Facebook. Ni kan också kontakta oss på vår gemensamma e-post lassatsningen@eskilstuna.se så svarar vi så snart vi kan! Lite senare i veckan lägger vi ut ett inlägg här på bloggen med lite mer bilder från studieresan som vi gjorde nu i juni.

Den meningsfulla högläsningen

d_zlasambassadoren_402

Anne-Marie Körling, foto Statens Kulturråd

Den 23 mars kommer Läsambassadör Anne-Marie Körling till Eskilstuna teater och föreläser för förskole- och skolpersonal. Vi i lästeamet är så glada över att hon kommer till Eskilstuna.

Anne-Marie Körling utsågs till Läsambassadör 2015 på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg av kulturminister Alice Bah Kuhnke. Initiativet till Läsambassadören kommer från Kulturrådet och är de som finansierar verksamheten. Lassambassadörens uppdrag är på två år. Liknande verksamheter finns sedan tidigare i USA, Storbritannien, Irland och i Australien. Läsambassadören skall verka för att alla barn och unga skall få samma chans att möta litteraturen, Läsambassadören skall också inspirera vuxna till att främja och stödja ungas läsning. En viktig målgrupp för Läsambassadören är att nå målgruppen barn och vuxna som inte läser.

kc3b6rling1.jpg

 

Citatet ovan är hämtad från Anne-Marie Körlings bok Den meningsfulla högläsningen. I boken skriver hon om just vikten av högläsning. Hon menar att högläsning handlar om att dela något och att vi talar och lyssnar oss in i skriftspråket och att en text som högläses blir en bro till skriftspråket. Vidare skriver hon; Om det är så att barn som tidigt möter böcker och berättelser är bättre rustade för skolans krav på textförståelse bör vi stötta dem genom att läsa för dem (Körling 2012 s 6-7). Det är viktigt att hem och skola samverkar och föräldrar som vill att deras barn ska vara väl rustade för skolans krav på textförståelse bör stötta barnen genom att högläsa för dem. Anne-Marie Körling ger flera tankar och tips om högläsning, till exempel:
• Läs de texter ni möter på tunnelbanan, i bussen och på skyltar (om de lämpar sig för barn att
höra).
• Läs på andra stunder än vid sänggåendet.
• Då du läser en bok visar du barnet att böcker är viktiga.
• Om ditt barn gillar kartor, högläs ur kartböcker. (Körling 2012 s 25)

Körling berör även högläsning av faktatexter. Faktatexter är oftast komplicerade och fyllda med saker som eleven ska lära sig. Hon uppmanar lärare att läsa högt för varandra för att få en insikt i hur en text kan uppfattas när någon annan läser den. Vilka kopplingar gör du till texten och hur ser kopplingarna ut, kan vara bra reflektioner för att förstå hur eleverna kan uppfatta en text och på så sätt kunna ge ett bra stöd till eleverna. Även här ger Körling goda och bra exempel på hur man kan göra och tips på pedagogiska samtal om faktatexter och undervisning. Hon ger också läxläsartips till föräldrar.

Både skolbiblioteket och folkbiblioteket är platser som passar för att diskutera litteratur och högläsning. Den som är en ovan biblioteksbesökare bör be en bibliotekarie om hjälp för att hitta böcker som passar till högläsning eller som passar just till det här barnet; greppa en bibliotekarie och ta stöd av dem som är i professionen (Körling 2012 s 57) uppmanar Anne-Marie Körling. Vid val av böcker kan man högläsa ett litet stycke ur en bok och fråga eleverna vad de tyckte om det lilla som lästes. På så sätt kan ett intresse för boken väckas. Anne-Marie Körling skriver att hon brukar ta med tio böcker från skolbiblioteket som hon högläser lite ur för att låta eleverna möta olika författaröster med olika språk.

Anne-Marie Körling avsluta sin bok med orden:
För att lyssna flyttar vi oss närmare varandra.
För att berätta söker vi ögonkontakt.
Det vi högläser skapar relation. Vi har något gemensamt att dela. Själva innehållet.
Berättelsen. Faktatexten. Vi gillar varandra. Författarna gillar oss. De vill berätta.                             Högläsningen berättar.
Gilla! Gilla!
(Körling 2012 s 61)

Den meningsfulla högläsningen är en liten lättläst bok med många goda råd, tips och exempel. Mycket handlar om skolan men även uppmaningar till föräldrar och jag tycker att alla som är i kontakt med barn och barns läsning – oavsett om det är för lärande eller för nöje – bör läsa boken!

//Helena, Lästeamet

Vita streck – ett bilderboksprojekt

 

 

Under hösten har vi i Lässatsningen arbetat tillsammans med fyra stycken förskolor i ett läsprojekt om Sara Lundbergs böcker om Vita streck. Förskolorna som har arbetat engagerat hela hösten är Edlingevägens förskola, Fogdegatans förskola, Hållsta förskola och Sundbyvägens förskola.

På förskolorna har man läst böckerna om Vita streck och sedan arbetat kreativt utifrån dessa. Några av aktiviteterna har varit att barnen tillsammans med pedagogerna har gått ut i sin närmiljö för att titta och dokumenterat vita streck i trafiken. Många av barnen har ritat både Vita och olika miljöer med hus. En förskola valde att bygga hus i olika tekniker, ett cirkustält i tyg, en koja i trä, ett hus i lera och ett pepparkakshus. En förskola har gjort en stor stadsmiljö med vägar med vita streck och många hus skapade av mjölkkartonger som de har färglagt. En annan förskola har gjort teckningar med oljekritor och vattenfärg som blev härliga små konstverk med fina färger. En förskola har också skapat Gubben Röd som finns med i böckerna.

img_4798

I november fick förskolorna besök av Sara Lundberg som skapade olika kontsverk tillsammans med barnen. Det var ett uppskattat besök och det märktes att barnen hade lyssnat mycket på böckerna om Vita. Sara läste en av sina böcker och sedan skapade hon tillsammans med barnen. På flera av förskolorna målade de ett stort landskap på täckpapper på golvet tillsammans med Sara.

 

Allt detta som barnen på förskolorna har skapat finns nu i en utställning på Eskilstuna stadsbibliotek. Den 20:de december hade vi vernissage och invigning av utställningen. Sara Lundberg var med och invigde utställningen och två av barnen fick klippa det röda bandet. Drygt 60 barn från alla fyra förskolorna var på plats, minglade i montern och dansade ringdans runt hela biblioteket som avslutning.

Utställningen finns kvar till den 15 januari, så kom gärna hit och titta!

Vi vill tacka alla förskolorna för deras engagemang och hoppas att vi kan jobba på liknande sätt även i framtiden! Om ni har några idéer så tveka inte – hör av er! /Linda

img_0380

 

Fyra boktips från 2016

Jag frågade tre av mina kollegor frågan: Om du bara fick välja en bok att tipsa om från 2016, vilken skulle du välja? 

Inte en helt enkel fråga, eftersom det kommit ut mycket bra under året, men visst blir man nyfiken? Så här svarade de:

Lindas bästa boktips:

2016tips1

Titel: Min nya familj

Författare: Renata Galindo

Bilderbok, Bergs Förlag

Så här skriver Linda om boken:

“En väldigt fin och känslostark bok om att bli en familj. Boken har ett viktigt budskap om att familjer kan se olika ut.  Den skulle kunna handla om både adoption, fosterhem eller ensamkommande flyktingbarn. Vi får följa en liten hund som flyttar in hos sin nya mamma som är en katt. Han är orolig över att han och mamma inte ser likadana ut så han försöker göra något åt det genom att måla ränder på sin kropp. Men mamman säger att hon inte tycker att det gör något att de ser olika ut, hon säger att hon gillar att vi är olika. Och vad de andra tycker struntar vi i! Vi får följa med när de leker tillsammans, när mamman tar hand om hunden men också när de bråkar och ibland blir hunden ledsen och då tröstar mamma. I slutet står det: Mamma lär sig att vara min mamma och jag lär mig att vara mammas barn. Vi lär oss att vara en familj. En jättefin bok i all sin enkelhet!”

Mys bästa boktips:

livet-ar-nu

Titel: Livet är nu – dikt och sång dagen lång

Författare: Lotta Olsson

Illustratör: Charlotte Ramel

Musik: Jojje Wadenius

Poesi-musikbok (CD-skiva medföljer), Förlag: Bonnier Carlsen.

Så här skriver My om boken:

“En diktbok om livet som rymmer såväl glädje som sorg. Om vardagliga bestyr eller om att förlora en hund. Dikter att skratta eller gråta till och dikter om de stora frågorna. Några är stämningsfullt  tonsatta och bifogas på en CD-skiva. Läs och lyssna tillsammans – en bok för alla åldrar!”

Mahitabs bästa tips:

mahitabs-tips

Titel: al-Samāʾ tumṭir ṭaʿāman (Det regnar mat)

Författare:  Taghrīd al-Najjār

Bilderbok på arabiska.

Så här skriver Mahitab om boken:

“Fares har fått en liten sköldpadda som är som en ny familjemedlem. De hade väldigt roligt tillsammans. En dag tänkte Fares att han ska ta ut sköldpaddan med ut i trädgården för att sola lite. Sköldpaddan är dock väldigt nyfiken på den nya platsen, och den ger sig ut på promenad och försvinner…”

 

Mitt bästa boktips:

2016tips2

Titel: Världens mesta Ester

Författare: Anton Bergman

Illustratör: Emma Adbåge

Kapitelbok, från ca 7 år och uppåt. Hippo Bokförlag.

Så här tycker jag om boken:

Ester kommer som ny elev till Signes klass, och till Signes förvåning och förtjusning är det just Signe som Ester vill bli vän med. Ester har mobiltelefon, egen nyckel hem och behöver inte gå på fritids. Hon får göra sitt eget mellis och är hemma ensam ganska mycket eftersom hennes pappa jobbar mycket och hennes mamma, som heter Greta, är filmstjärna i New York. Signe blir till en början fascinerad av allt detta, till dess det börjar uppdagas att det inte riktigt förhåller sig på det sätt Ester beskriver… Det här är en riktig pärla till högläsningsbok och det finns mycket i boken att textsamtala kring.”

/Camilla

Ps. God fortsättning önskar vi inom Eskilstuna kommuns Lässatsning!