Category Archives: Lässatsningen

Bokmässan 2018

För några veckor sedan var fyra av Lässatsningens bibliotekskonsulenter på Bokmässan i Göteborg och samlade kunskap och inspiration. Nedan följer några reflektioner från oss alla fyra.

Kristinas reflektioner

Många var seminarierna och samtalen som jag skulle vilja delge, men de som gjorde starkast intryck var de tre som handlade om små barns läsning, bilden och språkets makt i litteraturen och en diskussion om konstbegreppet.

Har vi glömt våra yngsta läsare?

Anne-Marie Körling, Sara Villius, Jujja Wieslander och Pia Huss funderade över att läsningen idag har något av en nyttoaspekt över sig. De menade att det viktigaste med läsning är att vi är här och nu, tillsammans! Böcker är något som ska användas i vardagen och i alla situationer. En klok slutsats tycker jag.

Bilden och språkets makt i barn- och ungdomslitteraturen

Eva Gustafsson och Mia Westin pratade om sin nya bok Rätten till din berättelse. Den handlar om maktaspekter och representation. De har, utifrån ett antal barnböcker, tagit fram praktiska exempel på hur man kan jobba med allas lika värde utifrån skönlitteratur. Vem är det som skildras i litteraturen för barn och ungdomar? Och hur skildras dessa? Vad händer med de individers och gruppers självbild om de inte representeras i litteraturen?

Boken tar sitt avstamp i Gustafssons och Westins arbete med Brytiga böcker vid Umeå Stadsbibliotek. Vilket är ett normkreativt projekt som riktar sig till barn och deras närmaste vuxna. Tillsammans med bibliotekarier, kulturpedagoger och konstnärer har de praktiska övningarna tagits fram och sedan samlats i den här boken. En bok som jag mycket ser fram emot att läsa.

Konsten att skapa konst för de minsta

Pia Huss ledde ett samtal mellan Ingrid Olsson, Charlotte Ramel, Emma Virke och Anna-Clara Tidholm om konstbegreppet går att appliceras på bilderna i bilderböcker. Författarna och illustratörerna var lite oense om detta men var helt överens om att oavsett vad man kallar det så ska man absolut ta bilderböckerna på allvar.

Att lyssna på ett samtal med erfarna författare och illustratörer där de för en diskussion på hög nivå om böcker för små barn är otroligt inspirerande tycker jag. De tar frågan på allvar och lyfter också fram de viktiga jobb personal i förskolan och på bibliotek gör för att höja statusen och kvalitén på böcker för barn.

/Kristina

 

Camillas reflektioner

Vi inom Lässatsningen följer alltid de diskussioner och nyheter som gäller skolbiblioteken, så även under Bokmässan. Under ett seminarium medverkade representanter från bland annat regeringen, fackförbundet DIK och Svensk biblioteksförening när skolbibliotek i världsklass diskuterades. Över lag ser skolbibliotekens framtid ljusare ut än på länge vilket är goda nyheter för alla elever!

Varje elev förtjänar att ha ett skolbibliotek i världsklass – men hur går vi till väga? Det tycks finnas en konsensus kring skolbibliotekens och den utbildade skolbibliotekariens viktiga roll för elevers måluppfyllelse på alla nivåer, nu behöver vi också nå dit.

Ett orosmoln är bristen på utbildade bibliotekarier. Arbetslösheten bland bibliotekarier är rekordlåg och mer än 2000 behöver examineras inom de närmsta åren för att täcka behoven. Hur skolbibliotekarierna ska finansieras var en annan fråga som diskuterades. Fackförbundet DIK och Svensk biblioteksförening har tidigare tagit fram siffror som visar att det skulle kosta 1,5 miljarder att bemanna skolbiblioteken. Det kan tyckas vara en stor summa men med tanke på vad forskningen om skolbibliotek visar är 1% av den totala skolbudgeten en liten summa, menade panelen. Den 1 juli förstärktes skolbibliotekens roll i läroplanen, panelen diskuterade huruvida den skrivelsen räckte – har fler skolbibliotekarier börjat anställas på skolorna? Svaret från panelen var ett enhälligt NEJ och med en viss förvåning konstaterades det att skolbibliotekens roll behöver stärkas ytterligare i läroplanen.

/Camilla

 

Lottens reflektioner

Om man inte har seminariekort rekommenderar jag att ta del av scenprogrammen på Litteraturscenen samt Biblioteks & Berättarscenen. Eller kanske Mångspråkstorget eller Pedagogikscenen… Utbudet av program är oändligt och Bokmässan är stor. Har man dessutom tillgång till seminarierna är det stört omöjligt att kunna ta del av allt man önskar. Det är till och med omöjligt att överskåda vad man skulle kunna tänkas önska att ta del av!

Ett intressant samtal jag lyssnade på var ”Litteraturens värde i flerspråkiga områden”.  Det var Annelie Drewsen som talade med författaren Christina Wahldén och Gunilla Lundgren. Gunilla Lundgren skriver böcker men är också en eldsjäl i projektet Nobel i Rinkeby. I närmare 30 år har elever och lärare i Rinkebyskolan arbetat med nobelpristagares texter. Och allt som oftast kommer nobelpristagaren i litteratur och träffar barnen i biblioteket i Rinkeby. Det är ett besök som uppskattas lika mycket av eleverna som nobelpristagaren själv.

Ett av Bokmässans teman i år var ”Bild”. Jag var på ett seminarium under rubriken ”Besluten bakom bilderna”. Journalisten Yukiko Duke samtalade med Magnus Bard som tecknar bilder på DN´s ledarsida, Sara Lundberg som skriver och illustrerar barnböcker och Cecilia Torudd. De berättade om sitt skapande, hur de tänker och inte tänker när de illustrerar. Alla tre visade även bilder som de fått refuserade av olika anledningar. Jag tyckte det kändes som att just de bilderna betydde något extra för alla tre.

Jag tog del av fler seminarium, scenprogram samt ett par monteraktiviteter. Fast jag besökt mässan många gånger förut häpnar jag över dess storlek och utbud. Mycket är sig likt från gång till gång men en del förändringar noterar jag. Till exempel heter det inte Bok och biblioteksmässan längre. Sedan några år tillbaka lanseras tillställningen kort och gott som Bokmässan. Men ändå; det är fortfarande lika tröttande, intressant och alldeles fantastiskt att besöka Svenska mässan i Göteborg dessa dagar!

/Lotten

 

Katharinas reflektioner

Två intensiva dagar på bokmässan med inspiration för hur vi ska arbeta läsfrämjande och det som följer med mig är något som var ett genomgående tema genom de flesta seminarier jag valde att ta del av, barnens delaktighet och hur vi kan arbeta läsfrämjande på ett inkluderande sätt. Tre extra inspirerande programpunkter var det här:

Det första seminariet var ”Att utforma ett barnbibliotek” och handlade just om delaktighetsprocesser. Seminariet baserades på Barbro Johanssons och Frances Hultgrens rapport ”Att utforma ett barnbibliotek tillsammans med barn”. Barbro och Frances har bedrivit följeforskning över projektet Kanini i Malmö och i rapporten redovisar de för de processer som ledde fram till Malmö stadsbiblioteks nya barnavdelning och hur barnen var delaktiga hela vägen. Rapporten visar tydligt att det är möjligt att inkludera även de yngsta barnen rent praktiskt i arbetet med att skapa ett barnbibliotek. Rapporten finns att ladda ner här:

En annan höjdpunkt under bokmässan var Johan Anderblads (Sveriges läsambassadör) presentation av flera läsprojekt ute i landet. Han berättade bland annat om Hallunda fritidsgård som samarbetade med folkbiblioteket och läste högt för ungdomarna på fritidsgården. Det värmde verkligen i mitt högläsar-hjärta, sluta inte läsa högt för era barn för att ni tror att de är för stora. Det finns en enorm vinst i att läsa högt för varandra långt upp i åldrarna.

Matilda Westerman, Patrik Lundberg, Elin Ek och Ylva Mårtens hade ett inspirerande samtal kring ”Barnens makt i samhället och litteraturen”. De berättade om hur de tänker då de skriver för en ung publik och vill ge barnen makt och skapa ett samhällsengagemang. Elin Ek har skapat karaktären Athena som har ett stort samhällsengagemang och bestämmer sig för att göra något åt miljöförstöringen. Hon har helt enkelt bestämt sig för att rädda världen. Matilda Westerman och Patrik Lundberg har skrivit två faktaböcker som riktar sig till barn och ungdomar och handlar om hur samhället fungerar och vad man ska göra om man som ung vill ändra på något. Fantastiska böcker som alla tar barnen och ungdomarna på största allvar.

Berättelsen om Sverige texter om vår demokrati av Patrik Lundberg, illustrerad av Daria Bogdanska

Så funkar Sverige av Matilda Westerman, illustrerad av Johanna Kristiansson

Athena. Grattis världen jag är här nu! Av Elin Ek

/Katharina

Advertisements

Alla fyra förskolebibliotek är invigda

I slutet av maj var det dags för våra två sista invigningar av våra förskolebibliotek. 30 maj var det dags för Alvägens förskola att ha fest och invigning av sitt förskolebibliotek.

Till Alvägens förskola kom Emma Virke på besök. På ett eminent och engagerat sätt läste hon sin bok En sur citron för alla drygt 120 barn. Därefter fick alla barnen ett eget signerat exemplar av boken att ta med hem och läsa.

  
Emmas interaktiva bok fångar barnen.

Som på alla invigningar klipptes det band för att visa att förskolebiblioteket äntligen har öppnat.


Emma fick äran att inviga förskolebiblioteket.

På Alvägen har man stort fokus på måltidspedagogik. Detta syntes i de aktiviteter barnen erbjöds på gården under invigningen. Barnen fick bland annat testa om citroner flyter eller sjunker. De fick också göra sin allra suraste min i en spegel. Ett utmärkt exempel på hur man kan väva samman fler av läroplanens mål på ett lekfullt sätt. Och tänk vilken tur att det var just En sur citron barnen fick!


Flyter eller sjunker citroner?

Emma minglade med barnen i biblioteket.

  
Barnen ville själva läsa och testa att vara ett läskigt kiwimonster.

Att Alvägens förskola arbetar aktivt med böcker och läsning syntes tydligt i hur barnen erövrade sitt nya bibliotek.

 

 
Att Alvägens förskola har många fler språk än svenska representerade syns också i deras bibliotek.

 

Sist ut av invigningarna var Salvägens förskola. Dagen bjöd på strålande sol och många spännande aktiviteter. Även här läste Emma Virke sin bok En sur citron för alla nästan 200 barn.

 

Emma läser sin bok i gröngräset.

 

Och givetvis fick alla barn ett signerat exemplar av boken med sig hem.

 
Barnen var nyfikna på boken de fick och satte sig direkt för att utforska den.

Både barn och personal hade klätt ut sig denna invigningsdag.

 
Bolibompadraken och Pippi Långstrump kom på besök.

Barnen fick också titta på en teater som personalen skapat där barnen fick vara med och sjunga. Törnrosa hade också hittat en bra bok på biblioteket.


Personalen fångade barnen med sin teater och sång.

I samband med invigningar har alla familjer fått ett presentkort som de kan lämna in på sitt närmaste folkbibliotek och i utbyte få en fin presentpåse fylld med läsgodis. Påsen innehåller bilderboken Kurrans skatt av Lisa Moroni, pekboken Alla tre på förskolan av Maria Nilsson Thore, faktaboken Det var en gång massor av dinosaurier av Sarah Sheppard och den textlösa boken Limpan är sugen av Eva Lindström. Dessa påsar delar vi ut för att vi såklart hoppas väcka familjernas intresse för alla sorters bibliotek och för att de ska veta var de kan vända sig när de känner att lässuget är större än det förskolebibliotekets utbud kan mätta.


En påse full med läsgodis.

Nu när de fyra förskolebiblioteken är öppnade kan vi glädjande nog säga att nästan 500 barn i Eskilstuna kommun har ett eget förskolebibliotek! Men vi vet också att fler förskolor runt om i kommunen har eller är på väg att starta sina egna förskolebibliotek. Detta är vi mycket glada över.


Gustavsborgsvägens förskola


Norvallavägens förskola

I höst kommer Lässatsningen att bjuda in till en dela och lär-träff där vi ger personal i förskolan möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter kring förskolebibliotek. All förskolepersonal i Eskilstuna kommun är välkomna att delta den 6 november. Kika i det erbjudande som Lässatsningen skickat ut till förskolor för mer information och uppgifter om hur du anmäler dig.

Undrar ni något om vårt arbete med förskolebiblioteken? Hör gärna av er till vår gemensamma epost: lassatsningen@eskilstuna.se

 

/Kristina

Tack för i år!

Här är lite av det som hänt under 2017:

Ca 60 barn och vuxna kom till Lässatsningens Sommarboksfest och fick bland annat träffa författaren Ulf Sindt.

437 barn läste 2-4 böcker under Läslovet och lämnade in Läslovshäftet.

28 skolbibliotek har fått en förstärkning med 115 boktitlar vardera i form av böcker och ljudböcker.

4 förskolor bygger upp förskolebibliotek i samarbete med Lässatsningens bibliotekskonsulenter.

70 förskolor i kommunen har fått 30 böcker för att utöka sitt bestånd av litteratur, samt kommer att under januari 2018 få en läsmöbel.

Välkomsten har fortsatt att få litteratur på svenska och på olika språk.

488 elever från förskoleklass-åk3 har fått bokprat av Lässatsningens bibliotekskonsulenter.

59 st åk3:or har fått ett författarbesök.

136 förskolebarn har fått sagostund på stadsbiblioteket i Lässatsningens regi.

394 barn i förskoleklass har besökt biblioteket och deltagit i Lässatsningens Bokskola.

1 310 barn i förskolklass har fått boken Bojan och brandbilen i samband med besök av personal från Räddningstjänsten.

430 personal från förskolan och skolan har deltagit i workshops och föreläsningar kring läsning.

… och mycket mer!

Vi i Lästeamet är glada och stolta över vårt arbete 2017!

Vi önskar Alla

En God Jul och Ett Gott Nytt År! 

Bild

Lästeamets boktips, från vänster: Linda Henriksson tipsar om Trolltider av Maria Gripe, Helena Nilsson tipsar om Tio vilda hästar firar jul av Grethe Rottböll och Lisen Adbåge, Ylva Lindholm tipsar om Spöksången av Katarina Genar och Camila Lord tipsar om Lisbet och sambakungen av Emma Karinsdotter.

 

Internationella barnboksveckan 2017

Internationella biblioteket arrangerar varje år en barnboksvecka under vecka 46, då de bjuder in författare från hela världen till Sverige. Internationella biblioteket började med detta 2004 och sedan starten har 60 författare från 42 länder deltagit. Syftet med barnboksveckan är trefaldigt:
• att stimulera barn och ungdomar med annat modersmål än svenska till ökad läsning
och eget skrivande
• att öka kunskapen bland svenska bibliotekarier och författare om barn- och ungdomslitteratur
i de valda länderna
• att låta de inbjudna författarna träffa sina svenska författarkollegor och lära sig mer om den
svenska barn- och ungdomslitteraturen

Under veckan träffar författarna barn och ungdomar med andra modersmål än svenska i skolor eller på bibliotek. Författarna stannar inte bara i Stockholm utan gör också framträdanden på andra håll i Sverige. Förutom barnen möter de föräldrar, svenska kollegor, bibliotekarier och modersmålslärare. (https://biblioteket.stockholm.se/kalender/l%C3%A4supplevelser-fr%C3%A5n-hela-v%C3%A4rlden-internationella-bibliotekets-barnboksvecka)

I år bjöds Barbara Gawryluk från Polen, André Neves från Brasilien och Cheewan Wisasa (Chīwan Wisāsa) från Thailand till Sverige. Eskilstuna kommuns Lässatsning kunde i samarbete med Eskilstuna Interkulturella enhets två modersmålslärare Kazimiera Jakacka-Mikulska modersmålslärare i polska och Kanya Scott modersmålslärare i thailändska bjuda in Barbara Gawryluk och Cheewan Wisasa till Eskilstuna.

Under torsdagen, den 16 november besökt Barbara Gawryluk Eskilstuna. Med polska modersmålsläraren Kazimiera Jakacka-Mikulska hjälp kom ett 40-tal polsktalande, både barn och vuxna, och lyssnade till Barbara när hon berättade om sina böcker. Barbara skriver bland annat berättelser där djur har huvudrollen. Som i boken om hunden Dżok, en alldeles B1extraordinär hund som i en av böckerna hjälper två pojkar att lära sig läsa och räddar ett hus från att brinna ner. Men hon skriver också lite alvarliga böcker som bland annat tar upp krig och flykt ur barnperspektiv. Eller som i boken Zuzanka z pistacjowego domu där vi får ta del av åttaåriga Zuzankas berättelse som efter sina föräldrars skilsmässa försöker hitta sin plats i den nya tillvaron. Barbar Gawryluk arbetar även som journalist och har ett litterärt radioprogram för barn och unga. Barbara översätter en hel del svenska barnböcker till polska. Bland annat har hon översatt Martin Widmark och Helen Wills böcker LasseMajas detektivbyrå.


På fredagen den 17 november kom Cheewan Wisasa till Eskilstuna. Cheewan är en av Thailands i dag ledande berättare, barnboksförfattare och illustratör. Han har skrivit och illustrerat en mängd böcker. Och även denna kväll, mycket tack vare modersmålsläraren Kanya Scott, kom det många barn och vuxna för att lyssna på och få träffa Cheewan.

Cheewan började med att visa bilder och berätta om sin figur, gåsen ʿĪlēngkhēngkhōng. HanW1 visade illustrationer på ʿĪlēngkhēngkhōng tillsammans med olika svenska saker, som till exempel när han rider på en dalarhäst, möter en svensk älg och Tors hammare, med flera, samtidigt som han berättade om gåsens möte med alla dessa svenska saker. Mycket uppskattat och många skratt lockade berättelsen och bilderna fram.


Cheewan visade också hur man kan lära sig det thailändska alfabetet genom sin bok Thai Alphabetsarus. Där till exempel dinosauriernas huvuden formar ett av de thailändska skrivtecknen. Ett mycket pedagogsikt sätt att lära sig mer om de thailändska tecknen. Det här var två fantastiska författarbesök. Vi i Lässatsningen är så glada över att så många barn och vuxna var intresserade och kom! Stort tack till Kazimiera Jakacka-Mikulska modersmålslärare i polska och Kanya Scott modersmålslärare i thailändska som lyckades sprida informationen om författarbesöken så att de kom så många!


Tilläggas ska att de barn och ungdomar som var med och lyssna även fick böcker av författarna som den polska och thailändska föreningen generöst skänkt för detta tillfälle!

Till sist, en reflektion: Under två kvällar i 1,5 timme lyssnade jag på språk jag absolut inte förstår. Publiken hade en fin gemenskap, författarna pratade om intressanta och roliga saker, det märktes på publikens reaktioner. Men själv ingick jag inte riktigt i den där speciella gemenskapen, jag förstod inte riktigt vad det intressanta innehöll (även om jag hade personer som då och då viskade till mig vad som sades). Och även om jag skrattade när alla andra skrattade förstod jag inte riktigt vad det var jag skrattade åt. Och jag funderar, hur många barn och ungdomar upplever inte detta när de kommer ny till ett land med ett språk de inte förstår? En nyttig erfarenhet och känsla som alla som arbetar med barn från andra länder borde uppleva.

//Helena, bibliotekskonsulent och teamledare för Eskilstuna kommuns Lässatsning

 

Astrid Lindgren konferensen 2017

Konferensen ägde rum på 14 november, på dagen 110 år sedan Astrid födelse. Det var dessutom Emils namnsdag. Konferencier för dagen var Maria Lassén-Seger, på sin klingande finlandssvenska var hon en bra guide. Det var ingen lätt uppgift att hålla ihop det breda temat: Läsning, Tänkande och Medborgarskap.

Inledningstalare var David Lagercrantz. Det blir nästan komiskt när han som är uppväxt i finkulturens högborg berättar om sina första möten med Zlatan. Då Zlatan beskriver hur det var att komma hem från skolan och kika in i ett tomt kylskåp. Ibland kunde det finnas några öl. Deras gemensamma bok har fått många som aldrig läst en bok att börja göra det. David beskriver det som det största i hans författargärning. Han gjorde bra kopplingar till Astrid. Särskilt målande var svärtan i beskrivningen från hennes krigsdagböcker där hon sitter i ett regnigt Furusund sommaren 1944. Sture kommer ut till henne och berättar att han älskar en annan.

Ola Rosling arbetar vidare i sin fars, Hans Roslings, fotspår. Gapminder ger oss en faktabaserad världssyn. Ola gjorde klockrena kopplingar mellan Astrid Lindgren-figurerna och statistiska data om vår omvärld från 1800-talet till nutid. Statistiken blev levande och vi vanliga döingar kunde med lätthet hänga med.

Därefter blev det en nyp-mig i armen stund när Ann-Helén Laestadius högläste om Madickens julbesök hos familjen Nilsson. Ann-Heléns favorit som barn var just Madicken. Som barn fick Ann-Helén hjälp av skolbibliotekarien att hitta böcker att läsa- Hon plöjde Ann på Grönkulla, Kulla-Gulla mfl. Men Kitty-böckerna hade bibliotekarien inlåst i ett rum de fick barnen inte läsa. I Astrid Lindgrens-böcker kunde Ann-Helén alltid identifiera sig.

Milad pratar i 180 om sitt hektiska liv där han ska hinna med allt innan han fyller 30. Han är statsvetare, jurist och föreläsare.Milad kan skoja om sitt goda självförtroende. Skolvisionär är något Milad också har på sin meritlista Hösten 2016 stod hans skola klar i Kista så klart 3 år före hans 30 årsdag. Alla elever som började på skolan fick ett personligt hembesök av Milad. Då han pratade med familjen och eleven om vad de förväntade sig av att börja på hans skola. Jag gillar Milads slutcitat: “Lika barn leka bäst. Olika barn hittar på de bästa lekarna”!

Efter denna starka inledning blev det fikapaus. Programmet dalade lite före lunch när Anton Landehag från Ungdomsbarrometern visade statistik om ungdomars åsikter. I fyra år har Tomas Alfredsson och konstnären Jesper Waldesten arbetat på en nytolkning av Bröderna Lejonhjärta. Det var hög igenkänningsfaktor när Tomas beskriver hur man som vuxen ska högläsa Bröderna Lejonhjärta för ett barn och man börjar gråta redan på första sidan. Deras samarbete har börjat från noll med Astrids text. Jesper skapar grafiska bilder, med hjälp av Sivs trycks bilderna som koppartryck. Projektet har stött på många hinder, nu blir det iallafall en bok och Jespers bilder kommer att ställas ut i en konstutställning i vår på Kulturhuset. Själv har jag svårt att ta till mig dessa bilder, det känns bara svårt och svart. De lämnar inget utrymme för den värme och kärlek som jag ser i boken. de ser berättelsen som Skorpans feberdrömmar. Konferencier,Maria sammanfattar bra och menar att vi människor har ett omättlig behov av berättelser.

Eftermiddagen inleddes av Philip Pullman som pratade om “Vart är berättandet på väg?” Han gav ett historiskt perspektiv från de första muntliga berättarna och de första nedteckningarna på lertavlor och fram till nutid. Armita Golkar är psykologiforskare och gav kognitiva nycklar till hur läsning aktiverar och omformar hjärnan. Mycket intressant berättat. Armitar står för ett av dagens visdomsord: “Skönlitteratur är hjärnans fria lek”.

Lena Andersson beundrar hur Emil kämpar på med Alfred i snöstormen. Med sin torra humor berättar hon också om när Karlsson visar sina tavlor för Lillebror. – Här har jag ritat kaniner. Lillebror tycker att det ser ut som en räv. Åh, säger Karlsson, kaninerna är ju i rävens mage. “Läs sakta med lev fort”, sammanfattar Lenas anförande.

Elisabeth Åsbrink har gjort en nyäsning av Mio min Mio. Bo Vilhelm Olsson längtar efter Fader konungen precis som Elisabeth själv längtade efter sin far. Litteraturens kraft sätter ord på vår egen längtan.

Avslutningsvis är det ett samtal mellan Maria Lassén-Seger, Ann-Marie Körling, Kattis Hoflin, Ann Sköld och Annika Lindgren. Ann-Marie menar att det är viktigt att inte väja för barns tankar. Astrid var en sån som inte väjde. När Ann-Marie förlorade sin pappa i åk 1 fann hon styrka i Pippi. Klarar Pippi sig utan pappa så kan jag också klara det. Kattis sammanfattar bra genom att säga att vi som är här idag är redan frälsta. Det blir som att slå in öppna dörrar. I sitt arbete funderar hon mycket på hur hon kan få beslutsfattare och de med makt att förstå. Dessa tankar tar jag med mig. Vi måste ständigt prata om varför läsning är så viktigt.

Dagen avrundas med mingel i Studion där det prestigefyllda Astrid Lindgren-priset delas ut. I år får Jenny Jägerfeld priset!

Sommarboksfest!

sommarbok-ballong
Lördagen den 10 september var det dags för årets sommarboksfest! Alla barn som läst och lämnat in sitt sommarbokshäfte där de skrivit om böckerna de läst blev inbjudna att delta på Sommarboksfesten.

signerar

Jo Salmson signerar böcker

Det hela började kl 14:00 med författarbesök i Contrast. I år var det Jo Salmson som kom. Hon berättade om sin böcker, men också om hur man gör en bok! Intressant! När Jo pratat klart lottades några av hennes böcker ut. 15 glada barn fick välja var sin bok. Därefter signerade Jo böckerna och skrev autografer till alla barn som ville ha.

 

När biblioteket stängde kl 15:00 fick alla barn komma upp till biblio0teket. Här bjöds det på popcorn, vindruvor, festis och ballonger. De kunde också göra ett korsord som handlade om Jos böcker och vinna fina priser. Pyssel fanns också naturligtvis! Barnen fick rita, både på ett stort papper i bokhallen och med utomhuskritor i bibliotekets trädgård samt göra egna bokmärken.

sommarboksfestpysslabokmarke

Pyssel pågår!

Beccalur och Tant Prick från Clown Clubben var också på plats för att vara med på Sommarboksfesten!

sommarboksfestclownerna2

Tant Prick och Beccalur tillsammans med två sommarboksläsare!

Ett 60-tal barn och ett 30-tal vuxna var med! En rolig och mysig dag på Stadsbiblioteket!

sommarboksfest1
//Lästeamet

Sommarboksträff

Under sommaren kan alla barn från 6-18 år vara med i Sommarboken. Barnen läser sex böcker som de skriver lite kort om i ett häfte. När de lämnar in sitt häfte får de en bok.

Sommarboken är även ett koncept på nationell nivå som Kultur i Väst anordnar. Genom att använda sig av Kultur i Västs boklåder, bokpåsar, bokmärken, klistermärken och armband förbinder man sig att även uppmuntra till läsning genom att anordna träffar för barnen.

I Eskilstuna har vi haft två träffar, den 22 juni och 22 juli, då Lässatsningen tillsammans med barn- och ungdomsavdelningen på Stadsbiblioteket bjudit in barn mellan 6-12 år för att prata böcker, pyssla och äta popcorn. Ett roligt sätt att möta barnen och prata böcker och även få höra vilka favoritböcker barnen har! Ett skojigt och trevligt koncept som vi hoppas kunna utöka och utveckla till nästa sommar!

Alla barn som är med i Sommarboken och kommer på Sommarboksträffarna blir inbjudna till vår Sommarboksfest den 10 september. Då kommer författaren Jo Salmson till biblioteket för att träffa barnen. Dessutom får barnen vara kvar på biblioteket efter stängningsdags och pyssla äta något gott och träffa clowner. Sommarboksfesten är kostnadsfri och är för alla barn mellan 6-12 år.

Sommarboksträff

// Helena & Malin