Category Archives: modersmål

The roles and values of public libriares: The Nordic Paradigm

Eskilstuna kommuns Lässatsning blev inbjudna att håller en workshop av Nordiska biblioteket i Aten under rubriken The roles and values of public libriares: The Nordic Paradigm. Konferensen arrangeras av de nordiska ambassaderna i Aten tillsammans med Greklands nationalbibliotek och Nordiska biblioteket i Aten. Ambassaderna bjöd in experter från respektive land, som ska hålla workshops med exempel på lyckade arbetssätt för att nå framför allt barn och unga. Konferensens deltagare var grekiska bibliotekarier och pedagoger.

Ylva och Helena

Ylva och Helena utanför Akropolis i Aten, en kall och blåsig eftermiddag.

Redan under torsdags kvällen träffades alla som skulle hålla i workshops från norden, Lotte Hviid Dhyrbye chef för Tanketanken Fremtidens Biblioteker från Danmark, Mervi Heikkilä från Finland bibliotekschef i Seinäjoki, Gréte Björg Ólafsdóttir chef över barn avdelningen på biblioteket i Kópavogur samt Margrete Rasmussen specialrådgivare för barn- och ungdomslitteratur på huvudbiblioteket i Bergen, Norge, samt programchef. Kommunikations- och kulturansvarig på norska ambassaden i Aten Christina Sordina , Evergina Vasilakaki, projektledare på Nationalbiblioteket Aten och Eve Charitoudi, bibliotekarie på Nordiska biblioteket i Aten. Det blev många diskussioner om framtidens bibliotek, om att läsa i fysiska böcker eller använda sig av digitala böcker och hur vi på biblioteken ska möta barns och ungdomars internetanvändning.

På fredag förmiddag var det då dags att workshopa. Vi var på Nationalbiblioteket i Aten, som ligger i kulturcentrumet Stavros Niarchos Foundation Cultur Center (SNFCC). En fantastisk byggnad som sitter ihop med Atens Operahus. Utanför byggnaden fanns stolar och bord, inte helt olika de som vi i Eskilstuna har på Fristadstorget och Bibliotekstorget! Innan workshopen hann vi titta på barnavdelningen på biblioteket som ganska nyligen blivit klart. Här fanns öppna ytor där barn kan vara, bord och stolar som passar för små och naturligtvis en massa böcker!

Kl 9:00 startade vi med en gemensam samling där generaldirektören för Nationalbibliotek Filippos Tsimpoglou inledningstalade om det nya biblioteket och deras samarbete med bland annat lärare. Han berätta att bibliotekarierna besöker olika skolor för att presentera olika projekt som biblioteket arbetar med och som skolorna är välkomna att delta i. Han pratade också om vikten av E-böcker och att biblioteken måste vara en del av framtiden.

Filippos Tsimpoglou

Nationalbibliotekets generaldirektör Filippos Tsimpoglou.

Därefter talade den danska ambassadören Klavs A. Holm om de nya biblioteken, bibliotek som är öppet 24-7, bibliotek där det finns leksaker, där biblioteken är moderna och öppna och där den gamla bilden av ett tyst strikt bibliotek inte längre är vad som möter besökaren.

Klavs A Holm

Danska ambassadören i Aten Klavs A Holm.

Antti Lampinen, forskningslektor på Finlands Athen-institut pratade om hur historien knyts ihop på denna klassiska plats. Han berättade om sin upplevelse av bibliotek och hans syn är att hela världen är ett bibliotek med all den information som finns och att alla bibliotek på något sätt är förbundna med varandra. Han menade att biblioteken har en viktig roll i dag med fejknews där biblioteken runt om i världen kan tillhandahålla bra information och kunskaper.

Antti

Antti Lampinen, forskningslektor på Finlands Athen-institut.

Sedan talade är Anna Routsi, pressansvarig för Athens2018, hon pratade om bibliotekens roll, och ställde sig frågan vad är bibliotekens nya roll? Hon sa bland annat att biblioteken bör ta hand om barnen och barns rättigheter. Hon pratade också om att biblioteken är en institution som är öppen för alla – gammal som ung, och lockar dessutom alla.

Coordinator

Anna Routsi, pressansvarig för Athens2018.

Därefter var det dags för oss från de nordiska länderna att hålla i vår workshops. Vi i Eskilstuna kommuns Lässatsning inledde med att berätta kort om Eskilstuna och om Lässatsningen. Deltagarna fick sen höra om våra tankar om att arbeta med mångspråk. En av deltagarna fick tillsammans med bibliotekskonsulenten Ylva läsa ur barnboken “Den sitter fast” av Oliver Jeffers. Ylva läste på svenska och deltagaren fick läsa högt på grekiska. Efter det diskutera vi hur det var att göra på detta sätt. Det blev en bra och intressant diskussion. En av deltagarna arbetar på Za’atar NGO, en oberoende organisation som arbetar för flyktingars integration i Europa, berätta att hon hade kontakter med personer med andra språk och kunde gärna samordna så att dessa personer kan komma och läsa på de olika biblioteken eller i skolorna. Ett mycket bra initiativ tyckte vi i Lässatsningen!

Workshop

Ylva och Helena presenterar Brum och Fnisse, bild Sofia Keramida.

Vidare berättade vi om Tusen sagors rum som finns på stadsbiblioteket i Eskilstuna och sedan fick deltagarna göra en berättelse utifrån hand- och fingerdockor. Det blev tre härliga sagor och deltagarna gav sig verkligen hän i uppgiften. Vi berättade även om hur vi gör med bokskolan för 6-åringar och fick veta att i Aten bjuder man in skolorna att komma med sina klasser när som helst. De har inte detta med bokskola så som vi i Eskilstuna har utan man är välkommen när som.

Workshop handdockor

Sagoskapande med hjälp av hand- och fingerdockor.

Vi lät även deltagarna pröva på att utifrån bilder från boken “Sam och David gräver grop ihop” skriven av Mac Barnett och illustrerad av Jon Klassen,  berätta historien. Ett flertal av deltagarna var väl bekanta med boken.

DSC_0265

Workshop med bilder från boken “Sam och David gräver grop ihop, foto Sofia Keramida.

Till sists samlades vi alla igen för att göra en summering av workshopen där många goda tankar kring bibliotekens framtid kom fram. Den isländska bibliotekarien Gréte Björg Ólafsdóttir summerade med de fina orden – ”att komma till biblioteken ska vara som att komma hem”.

DSC_0281

Summering av workshopen,  moderator Evergina Vasilakaki från Nationalbiblioteket, Ylva och Helena, Mervi Heikkilä från Finland, Margrete Rasmussen från Norge, Lotte Hviid Dhyrbye från Danmark och  Gréte Björg Ólafsdóttir från Island, foto Sofia Keramida.

Efter den intensiva förmiddagen avslutades det hela med en lång lunch tillsammans med workshops-hållarna och ambassadörerna från Danmark, Finland, Norge och Sverige, Sofia Keramida som ansvarar för kommunikation och kultur på den svenska ambassaden i Aten, Christina Sordina , Evergina Vasilakaki och Eve Charitoudi, samt Filippos Tsimpoglou med flera.

Sofia och Ylva

Sofia Keramida, ansvarig för komminikation och kultur på svenska ambassaden i Aten och Ylva. Sofia Keramida är bördig från Eskilstuna.

Under eftermiddagen hann vi besöka Nordiska biblioteket och bibliotekarie Eve Charitoudi visade oss runt på biblioteket och berättade om deras arbete.

Vi från Lässatsningen är mycket glada och stolta över att få deltagit i detta evenemang! Vi avslutade vår vistelse i Aten med att besöka det otroligt fina Akropolismuseet.

//Ylva och Helena

Akropolismuseum1

Nya Akropolismuseet

Advertisements

Internationella barnboksveckan 2017

Internationella biblioteket arrangerar varje år en barnboksvecka under vecka 46, då de bjuder in författare från hela världen till Sverige. Internationella biblioteket började med detta 2004 och sedan starten har 60 författare från 42 länder deltagit. Syftet med barnboksveckan är trefaldigt:
• att stimulera barn och ungdomar med annat modersmål än svenska till ökad läsning
och eget skrivande
• att öka kunskapen bland svenska bibliotekarier och författare om barn- och ungdomslitteratur
i de valda länderna
• att låta de inbjudna författarna träffa sina svenska författarkollegor och lära sig mer om den
svenska barn- och ungdomslitteraturen

Under veckan träffar författarna barn och ungdomar med andra modersmål än svenska i skolor eller på bibliotek. Författarna stannar inte bara i Stockholm utan gör också framträdanden på andra håll i Sverige. Förutom barnen möter de föräldrar, svenska kollegor, bibliotekarier och modersmålslärare. (https://biblioteket.stockholm.se/kalender/l%C3%A4supplevelser-fr%C3%A5n-hela-v%C3%A4rlden-internationella-bibliotekets-barnboksvecka)

I år bjöds Barbara Gawryluk från Polen, André Neves från Brasilien och Cheewan Wisasa (Chīwan Wisāsa) från Thailand till Sverige. Eskilstuna kommuns Lässatsning kunde i samarbete med Eskilstuna Interkulturella enhets två modersmålslärare Kazimiera Jakacka-Mikulska modersmålslärare i polska och Kanya Scott modersmålslärare i thailändska bjuda in Barbara Gawryluk och Cheewan Wisasa till Eskilstuna.

Under torsdagen, den 16 november besökt Barbara Gawryluk Eskilstuna. Med polska modersmålsläraren Kazimiera Jakacka-Mikulska hjälp kom ett 40-tal polsktalande, både barn och vuxna, och lyssnade till Barbara när hon berättade om sina böcker. Barbara skriver bland annat berättelser där djur har huvudrollen. Som i boken om hunden Dżok, en alldeles B1extraordinär hund som i en av böckerna hjälper två pojkar att lära sig läsa och räddar ett hus från att brinna ner. Men hon skriver också lite alvarliga böcker som bland annat tar upp krig och flykt ur barnperspektiv. Eller som i boken Zuzanka z pistacjowego domu där vi får ta del av åttaåriga Zuzankas berättelse som efter sina föräldrars skilsmässa försöker hitta sin plats i den nya tillvaron. Barbar Gawryluk arbetar även som journalist och har ett litterärt radioprogram för barn och unga. Barbara översätter en hel del svenska barnböcker till polska. Bland annat har hon översatt Martin Widmark och Helen Wills böcker LasseMajas detektivbyrå.


På fredagen den 17 november kom Cheewan Wisasa till Eskilstuna. Cheewan är en av Thailands i dag ledande berättare, barnboksförfattare och illustratör. Han har skrivit och illustrerat en mängd böcker. Och även denna kväll, mycket tack vare modersmålsläraren Kanya Scott, kom det många barn och vuxna för att lyssna på och få träffa Cheewan.

Cheewan började med att visa bilder och berätta om sin figur, gåsen ʿĪlēngkhēngkhōng. HanW1 visade illustrationer på ʿĪlēngkhēngkhōng tillsammans med olika svenska saker, som till exempel när han rider på en dalarhäst, möter en svensk älg och Tors hammare, med flera, samtidigt som han berättade om gåsens möte med alla dessa svenska saker. Mycket uppskattat och många skratt lockade berättelsen och bilderna fram.


Cheewan visade också hur man kan lära sig det thailändska alfabetet genom sin bok Thai Alphabetsarus. Där till exempel dinosauriernas huvuden formar ett av de thailändska skrivtecknen. Ett mycket pedagogsikt sätt att lära sig mer om de thailändska tecknen. Det här var två fantastiska författarbesök. Vi i Lässatsningen är så glada över att så många barn och vuxna var intresserade och kom! Stort tack till Kazimiera Jakacka-Mikulska modersmålslärare i polska och Kanya Scott modersmålslärare i thailändska som lyckades sprida informationen om författarbesöken så att de kom så många!


Tilläggas ska att de barn och ungdomar som var med och lyssna även fick böcker av författarna som den polska och thailändska föreningen generöst skänkt för detta tillfälle!

Till sist, en reflektion: Under två kvällar i 1,5 timme lyssnade jag på språk jag absolut inte förstår. Publiken hade en fin gemenskap, författarna pratade om intressanta och roliga saker, det märktes på publikens reaktioner. Men själv ingick jag inte riktigt i den där speciella gemenskapen, jag förstod inte riktigt vad det intressanta innehöll (även om jag hade personer som då och då viskade till mig vad som sades). Och även om jag skrattade när alla andra skrattade förstod jag inte riktigt vad det var jag skrattade åt. Och jag funderar, hur många barn och ungdomar upplever inte detta när de kommer ny till ett land med ett språk de inte förstår? En nyttig erfarenhet och känsla som alla som arbetar med barn från andra länder borde uppleva.

//Helena, bibliotekskonsulent och teamledare för Eskilstuna kommuns Lässatsning

 

Boktips!

Modersmålsböcker


Eskilstuna kommuns lässatsning har ett uppdrag att köpa in modersmålslitteratur till bokcentralen (http://bibliotek.eskilstuna.se/web/arena/bokcentralen-skola). Från bokcentralen kan lärare och skolbibliotek låna böcker, dels på svenska men också på andra språk. Under hösten har vi köpt in en del böcker på olika språk till bokcentralen, tvillingböcker, bilderböcker och lättare kapitelböcker. Vi försöker också få mer kunskaper kring modersmål i skolans värld, genom att bland annat läsa litteratur som handlar om modersmål på olika sätt. Jag har precis läst två böcker som jag tror kan vara väldigt bra för alla som arbetar med barn med annat modersmål att läsa. Många kanske redan har läst dessa två böcker, men jag vill ändå passa på och tipsa om dem.

Den ena boken är ”Lyft språket, lyft tänkandet – språk och lärande” av Pauline Gibbons från 2013. Pauline Gibbons är professor vid University of Technology i Sydney, hon var gästprofessor vid Stockholms universitet under åren 2008-2009. Pauline Gibbons har gett ut en hel del böcker och skrifter. I boken ”Lyft språket, lyft lärandet” skriver hon om hur man kan arbeta i skolan med olika ämnen, på olika sätt för att öka de flerspråkiga elevernas måluppfyllelse. Boken innehåller många praktiska exempel på övningar som man kan använda i olika ämnen. Övningar som kan vara ett mycket bra stöd för, inte bara de flerspråkiga eleverna, utan för alla elever.

Den andra boken är en bok som kom ut i år, ”Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering”. Bokens redaktör Nihad Bunar, är professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. Hans forskningsområde är någonstans ”i gränslandet mellan migration och utbildning”. Boken ”Nyanlända och lärande” är en forskningsbaserad antologi där olika författare skriver om hur nyanlända elever tas emot av den svenska skolan och hur inkluderingen till det svenska skolsystemet fungerar. Här får vi ta del av olika professorers, lektorers och doktoranders forskningsområden, och vad de forskar kring. T ex berättar Jenny Nilsson Folke om en studie hon gjort på tre skolor under ett års tid. Fredrik Hertzberg tittar på hur studievägledaren upplever sitt arbete med nyanlända elever. Vi får också höra Maliks berättelse om sin flykt från Afghanistan och hur det var för honom att börja den svenska skolan. Redaktören Nihad Bunar skriver om föräldrarna till nyanlända barn som ska börja den svenska skolan. Hur uppfattar föräldrarna skolan och samhället? Och hur är det att vara föräldrar i en situation som de nyanlända familjerna hamnar i när de kommer till Sverige?

Jag tänker mig att båda dessa böcker är bra att läsa för alla som arbetar i skolan, oavsett om du är pedagog, skolbibliotekarie, rektor eller assistent.
//Helena, Lästeamet